Aftonbladet – 16 augusti 1856, sida 2

slag skulle föranledas. I Katarina församling t. ex. skulle enligt-denna grundminst 3:ne nya ordinarie lärare vara erforderliga, som förmodligen skulle förses med nya löner och boställsrum, Ej heller tro vi, att junder nuvarande förhållanden en fördelning i så små distrikter är af behofvet påkallad. Vi kunde nämna en stor mängd af församlingar på landsbygden, som med en vida större folkmängd, och. dertill spridd öfver en ganska: vidsträckt areal, äro betrodda åt en enda: själasörjares omvårdnad, utan att häraf någon olägenhet försports. Vi Hålla sålunda före, att med en ändamålsenlig fördelning af göromålen, det redan befintliga ordinarie presterskapet uti de festa församlingar skall blifva tillräckligt. Skulle vi bedraga oss i denna vår förmodan, bör det ej möta någon synnerlig svårighet att framdeles minska distrikterna, samt tillsätta flera ordinarie:lärare, när erfarenheten ådagalagt behofvet och nödvändigheten af en sådan åtgärd. Men för det närvarande tro. vi, att man gör, bäst, om man i detta -hänseende går högst sparsamt tillväga och, i stället för att tillskåpa nya presterliga beställningar, hellre tillser att lönerna för det redan befintliga presterskapet blifva så jemkade, att hvar och en med tarfligt lefverne må kunna, utan biförtjenster helt och hållet. egna: sin: tid åt sitt kall. Ej mindre oundgängligt för en förbättrad själavård anse vi det uti tredje punkten föreslagna. stipulerandet. af. bestämda löner-åt hvarje med!em af det ordinarie presterskapet. De hinder för ett sådant, som ligga i det här ännu i alla församlingar, med undantag af Kataring, gängse aflöningssättet, hafva för ofta blifvit omtalade; för att här ens behöfva vidröras, och vi kunna icke annat än beklaga att någon ändring: häruti icke ännu inom någon af de öfriga församlingarne: blifvit vidag n. Men. lika Billigt som ändamålsenligt mäste vi äfven anse; att: denna, aflöning, lika-, somv redan skett i anseende till fattigvård; lyshållhing. m. m., göres till en för Stockholms kommun gemensam angelägenhet och bestridesur en för hela staden: gemensam kassa. Först härigenom kunna utskylderna för presterskapets aflöning drabba Kvar och en lika, utan hänsyn till bostad: Först härigenom: kan: ock: en billig likhet i löneförmåner; beredas :presterskapet; sjelft; då deremot, som nu icke sällan är förhållandet, -medan, egaren till en, fabriksanläggning bor uti en församling, men har sin fabrik. uti en annan, den förrå väl njuter förmånerna af fabrikantens gärder tillpresterskapets aflöning, den senare: äter har fabrikspersonalen, men utan några motsvarande löneförmåner för dess presterskap, ; I afseende på den andra punkten, hvartill vi nu komma, eller den rörande den ecklesiastika styrelsen, anse vi ganska märkligt och betecknande, att, då en lekmansmyndighet, nemligen öfverståthållareembeteti samråd med församlingarnes deputerade, nu haft att utlåta sig rörande det ecklesiastika tillståndet samt föreslå reformer i detsamma, härvid alls intet steg blifvit taget att äfven framgent bereda lekmännen eller församlingarne sjelfva någon röst i hvad. de kyrkliga angelägenheterna rörer. Vid frågan om den kyrkliga styrelsens inrättning skulle dock detta, enligt vår tanke, lämpligen kunnat ske. Saknaden af vexelverkan. mellan presterskapet sjelft och församlingen är, såsom vi. hålla före, en ibland. de: brister, hvaraf vårt kyrkliga tillstånd. allra mest lider och hvaraf förtroendet för det förra icke litet undergräfves. Det är bär. icke. stället att ingå i någon undersökning, huru ett sådant lekmännens eller församlingarnes eget deltagande uti de kyrkliga angelägenheterna bäst må kunna organiseras; dock tro vi, att det ej litet skulle sporra och uppmuntra presterskapet sjelft i dess verksamhet, om uti lvarje församling ett rentec-klesiastikt kyrkoråd, bestående a ett visst antal medlemmar af församlingen och samtlige ordinarieprester eller ordinarie. tjenstbestridande prester inom densamma, med bestämda tider för sina sammanträden, stode vid dess sida, med hvilket det både egde och vore förpliktadt ingå i öfverläggning rörande alla mera maktpåliggande ärenden, som Köra till församlingens religions-. och sedevård, och hvilket: kyrkoråd, inom lagarnes-gränsor, egde företaga och besluta de åtgärder, som kunde i sådant hänseende anses påkallade. Genom ett sådant. deltagande. af församlingen skulle ej endast förtroendet till presterskapet sjelft stärkas, utan äfven helt säkert afhjelpandet af. många lyten blifva möjligt, som, äfven med en distriktsfördelning, det helt säkerticke skulle ligga uti presterskapets förmåga att afbjelpa. Ja, vi vilja gå ännu längre: vi ville hemställa, om icke, på samma sätt som uti Skottlands. städer, en kommunal styrelse, bestående af ett visst antal både prester och lekmän, just skulle: för Stockholm blifva den allra tjenligaste ecklesiastika öfverstyrelse. -— Man klagar ej sällan öfver hierarki; men i ett land; derså ringa deltagande uti de kyrkliga angelägenheterna är åt församlingarne sjelfve inrymdt, kan presterskapet svårligen annat än blifva hierarkiskt eller ljumt, på samma sätt somv i en stat, der intet deltagande är inrymdt åt folket uti dess lagstiftning och styrelse, en regering. nästan nödvändigt måste blifva despotisk eller lam: I bästa fall kan under sådana förhållanden ej gerna annat än ett, tilläfventyrs ofta ogrundadt, misstroende mången gång ega rum. Och i en tid, då ibland de s. k. läsarne ett ganska lifligt intresse för deltagandet i religiösa angelägenheter förspörjes, tro vi det vara desto mer påkalladt att öfverväga, om icke jemväl inom den statskyrkliga institutionen ett ord i kyrkliga angelägenheter kunde beredas församlingarne,