Aftonbladet – 16 augusti 1856, sida 2

och föreställa oss, att det tillfälle, soma nu härtill erbjudersig i hufvudstaden, ej. borde helt och hållet släppas ur händerna. Vid öfriga, nindte väsentliga punkter vilja vi icke här. uppehålla oss. Vi kunna icke annat än instämma deri, att predikoskyldigheten vid så väl högmessosom aftonsångsqudstlonsleraa turvis förrättas af kyrkoheren och komministern. I afseende på husförhören har den förmodan blifvit yttrad, att dessa skulle blifva mer besökta, derest de gjordes mer undervisande och åtminstone för de till mogen ålder komna församlingsboerna mindre examinerande. Vi öfverensstämma häruti, så framt man icke förstår detta så, som skulla dessa bestå i tals hållande utiden vanliga predikoformen. För ett kort utredande af ett ämne eller för ett rätt undervisande populärt föredrag är otvifvelaktigt samtalsformen, den mest lämpliga form; och något lärorikare föredrag än ett husförhör, der detta samtal rätt ledes, kan knappast gifvas. Men, visserligen fordras. dertill, att förrättningen göres till något annat, än blott till. en kateketiserande examen: Med fägnad hafva vi sett, att: Kongl. Maj:t anbefalt komiten för utarbetande af det förslag, som. öfverståthållareembetet ansett påkalladt för en förbättrad: själavård, all möjlig skyndsamhet: vid: ärendets handläggning. Man bör nu hoppas, att den maktpåliggande reformen icke kommer i glömska, såsom man utaf öfverståthållareembetets: i tre år: fördröjda utlåtande kunde haft anledning att befara.