Aftonbladet – 26 juli 1856, sida 3

ma ging lemna honom inkomst, att han derutaf kan hafva sin bergnings Vid bestämmandet af tjenstemännens löner måste man i första rummet bafva klart: hvad som erfordras äfven för en i lägsta lönegraden anstäld tjensteman, såsom kanslist eller kammarskrifvare.Vidare måste tagas i betraktande, ait, då en tjensteman först vid 30 år och vanligen några år derutöfver uppnår andra lönegraden och blir notarie eller kammarför ,andt, både naturen och sedligheten kräfva, att tjenstemännen i denna lönegrad hafva inkomster, tillräckliga för att kunna lefva gifta. En uträkning af årliga lefnadskostnaden i huf vudstaden. för en bildad anspråkslös ungkar! efter nu gängse priser utvisar, att denne kostnad utgör minst omkring 1.500 rdr rgs. En lika enkel uträkning visar, att årliga lefnadskostnaden för en tjensteman med en mindre familj och med små anspråk uppgår till 2300 rår rgs: Statskontoret har ock uti dest afgifna löneförslag ansett dessa belopp u!göra. hvad som erfordras för dess tjenstemän i första och andra lönegraderna; och synes statskontoret vara det enda embetsverk, som gjor: sig reda. för den verkliga lefnadskostnader för tjenstemän inom de olika tjenstegraderna: Sutiigen måste med hänseende till de högre tjenstegraderna tagas i betraktande den större skicklighet, som härtill erfordras. Äfven här. uti har statskontoret uttryckt det rävta genom att föreslå lönerna för tredje tjenstegraden: eller sekreterare och kamrerare, till.3500 rd: samt för ledamotsgraden ti!l 4500 rdr rgs. Uti Aftonbladet har nyligen en insändare. jemte det han i allmänhet medgifvit behofve: af förbättring i tjenstemännens lönevilkor, til lika framkastat åtskillige påståenden derom. att, enligt hvad statskalendern skulle utvisa. antalet af tjenstemän i Sverge vore särdeles stort emot deras antal i Norge, samt atttjenstemän i åtskilliga embetsverk härstädes skull hafva sin tid upptagen allenast 2 eller 3 timmar om dagen. Förutom den af nämde insändare i hans uppsats medgifna omständigbet, att Sverge, såsom ett folkrikare land är Norge, har behof af ett större antal tjenste män, har redan blifvit i Aftonbladet af en annar insändare anmärkt, att i kalendern för Sverge finnas intagne vida flere enskilta verk och inrättningar, lärda samfund och riddareordnar än uti kalendern för Norge. Genom den full-: ständighet; som kalendern för Sverge på de senare 40 åren erhållit, har den vunnit i till ökning mer än dubbelt, utan att likväl tjenstemännens an al. under tiden blifvit större. Men-äfven: om: det skulle vara riktigt, at: ftjenstemännens antal i Sverge vore särdeles stort, så är den mängd kontroller, som här landet blifvit från äldre tider införda, samt den kollegiala formen inom embetsverken huvudsakliga orsaken till ett större antal tjenstemän. Tag bort kontrollerna och tag bort den kollegiala formen, så skall man utan tvifvel få ett ringa antal tjenstemän. Men mar har infört kontrollerna för den stora säkerhet de åstadkomma, och -man har föredragit : der kollegiala formen för den större grundlighet den medför vid ärendenas prifning. Vill man saken, eller den större säkerheten och grundligheten, så måste man ock vara beredd att vilja medlen, hvarigenom saken åstadkommes; ty utaf intet blir intet. Ait tjenstemännen skulle hafva så ringa att sköta, som förutnämde insändare uppgifvit, är nästan irgenstädes fallet, utom på vissa håll istatsexpeditionerna eller det så kallade Kongl. Maj:ts kansli. Men äfven derstädes skulle tjenstemännen få betydligt mer att göra, om de skulle sjelfva sköta sina tjenster, och icke hafva att påräkna ett större antal extra ordinarie tjenstemän till sin hjelp. Den tid torde likväl snart komma, då desse senares antal betydligt minskas, och det blir nödvändigt äfven för tjenstemännen inom K. M:ts kansli att sjelfve sköta sina befattningar. En mängd tjenstemäns arbete är dessutom så beskaffadt, att det verkställes mindre på arbetsrummet, utan till större delen och med mera fördel hemma. Den förste insändaren uti Aftonbladet har äfven framstält den förmodan, att tjenstemännen skulle hafva med sitt bifall understödt de med signaturen K. uti Svenska Tidningen intagneuppsatser angående behofvet af förbättring i tjenstemännens lönevilkor, så länge dessa uppsatser allenast afsåge nämde behof, men att tjenstemännen kommit på andra tankar, när de trott sig finna, att K. velat ställa löneförbättringen i sammanhang med ordnandet af såväl göromålen som åtskilliga andra oregelbundenheter. Denna förmodan är alldeles oriktig. Förhållandet är, att då tjenstemännen inom hofrätterna och kollegierna erforo, att K. var af den tankan, att med tjensterna inom K. M:ts kansli icke borde vidtagas någon förändring, utan efter dessas indelning i fyra lönegrader, tjenstemännen inom öfriga embetsverk äfven borde indelas i fyra lönegrader, samt undfå lika lön som tjenstemännen . inom K. M:ts kansli, .dervid första raden skulle: erhålla 1000 rdr, andra graden 2000, tredje graden. 3000 och fjerde graden 4000 rdr; så funno tjenstemännen inom hofrätterna och kollegierna detta förslag icke lända dem till någon förbättring i deras ställning. Detta var orsaken hvarföre allt intresse hos tjenstemännen för K. och hans förslag upphörde. Hvad göromålen inom hofrätterna och kollegierna angår, så hafva dessa antingen på de senare åren redan blifvit ordnade, eller ock,..om det; ice varit händelsen; ingå nu reorganisationsförslag från de fleste embetsverk i sammanhang med löneförslagen. Det är. visst. möjligt, att: frågan om. förbättring i tjenstemännens ställning äfven kan vid nästa riksdag undanskjutas, men framtiden skall visa; huruvida sådant skett till landets anna PN TRÄ EB KRETA ES I MaA mm RR MA KR RR