Aftonbladet – 24 juli 1856, sida 2

stikt och pharmaeodynamiskt höcfösmde. — Prof.f Hassing: om den speeifike Slimpopels (Slimtuberkels) Natur. — Prof. Malmsten: Några märkvärdigare sjukdoms-casus. Inom botaniska sektionen. Stipend. Norman: Om nogle rudimentere Organer I hos Örucifererne, i hvilken Anledning d:r Örsted) ytrede sig om lignende Dannelse hos Apocynize oc tropiske Rubiacer samt om Stiplernes Udvikling. -— Mgr Lindeberg förevisade och demonstrerade åtskilf liga former af SI. Rubus från det vestliga Sverge-l — Mgr Lindblad föredrog en af direktör D. Miller i? Upsala inlemnad uppsats om blommans H — Kand. Fries: Om några nyligen upptäckta manuskripter af Linn6. — D:r Örsted: Om Vegetationens Fysionomi i Centralamerika; om Forholdet mellem Bjergenes Form og Vextregionerne; om Antallet og Bearbeidelsen af de af d:r Örsted fra dette Land bjembragte Vaexter; samt til Slutning om nye Arter og Slegter hörende til Gesneraeeernes og Palmernes Familier. Inom mineralogiska sektionen. Etatsraad Forchhammer fremsatte nogle Bemwrkninger i Anledning af Prof. Retzius:s den foreganende Dag forebragte Emne om Myrmalmens Dan-; nelse Mr David Forbes om Urformationen ved Norges Sydkyst.— Stipendiat Theodor Kjerulf: om Profilet ifra Dovre tilMjösen.— Kand. Th. Dahl foreviste Ythrotitanit, Albit, Thyrit. — Etatsraad Forchhammer foreviste Meteorjern fra Grönland. Inom zoologiska sektionen. Prof. Rasch meddelte nogle af ham gjorte Iagttagelser ved den kunstige Fiskeformerelse. — Prof. Steenstrup Bemerkninger om Lepus caneseens og L. borealis samt Forevisning af en opstillning af Knokler i Universitetsmuseet i Kjöbenhavn. — Prof. Sars sfremsatte nogle Bemerkninger om Tverdelingen. Lektor Esmark fremviste en ny Art af SI. Galathea, nemlig G. trienspis og en Exococtus volitans fundne ved Moss., — Reservelege Thorvald Kjerulf fremlagde Prof. Hannovers udförlige Arbejde over PattedyrTendernes Bygning og fremsatte Bemerkninger i denne anledning., Den 18, sedan mötets förhandlingar blifvit afslutade, var middag arrangerad i frimurarelogen. Här föreslog först konferensrådet Thomsen en skål för konung Oscar, och professor Mosander för Fredrik den sjunde. Professor Boeck föreslog en skål för damerna, och i första rummet för Sverges och Norges drottning och kronprinsessa. Professor Cederschiöld uppläste en dikt till Norges qvinnorp, hvilkas skål han på svenskarnes vägnar föreslog. Professor MWielsen föreslog samma skål på danskarnes vägnar och reciterade ett poem. Etatsrådet Forchhammer föreslog i ett varmt föredrag Norges skål. Professor Berlin föreslog en skål för den n rska bestyrelsen, i hvars spets står den man som är hela nordens stolthet, prof. Hansteen. På bestyre!sens vägnar tackade professor JIHansteen, hvarefter professor Faye i ett längre föredrag tackade de två andra bestyrelserna. För denna skål tackade professor A. Retzius oeh förklarade, att hvad Leopold v. Buch för 12 år sedan yttrads om vissa delar af norska universitetets samlingar, nu med sanning kunde utsträckas till andra, t. ex. den fysiologiska instrumentsamlingen. Han föreslog en skål för styresmännen öfver dessa samlingar. Amiral Sten Bille föreslog en skål för hemmet och dess prydnad, qvinnan. Stiftsprosten Rode föreslog en skål för naturforskarne, å deras vägnar, som utan att sjelfva vara forskare, dock med intresse följde deras verksamhet och förhandlingar. Nedanstående sång af ÅA. Munch afsjöngs, och de tre följande blefvo utdelade: (Mel. Ivor herligt er mit Födelamd.) Snart er nu Mödets Frist forbi, Henrundne er de rige Dage, De kjere Gjester skal bortdrage Til Hjemmet nu, ad hver sin Sti. Lad os da her i Afskedsstunden See Mindets Beger klart til Bunden Og samle i en Draabe Tid Det Blivende i al vor Id. Det blev vort höie, skjönne Kald At tolke al naturens Tanke, At lytte til de Liv, som banke I Plantens Vext, i Fossens Fald. Hver svimler let, skal han staae ene Paa denne store, vide Scene — Thi samles vi fra Stund til Stund At styrkes paa vor felles Grund. Og denne gang var Norges Fjeld Et Altar for den Offerlue, Som stiger klar mod Himlens Bue Fra Granskeraandens dybe Vald. Den Ild skal her ei slukkes mere, Den lyse skal til Nordens Zre — Thi hvad en evig Aand har tzndt, Er med et flygtigt Nu ei endt. Lad os da tröstig skilles ad! Vi kjende nu hinandens Veie, Det hele Norden har i Eie Den Krands, vi binde, Blad for Blad. Vi sette den om Moders Pande Med Blomster fra de trende Lande, Og mödes snart engang paany I Granens eller Bögens Ly! 4. Huneh. (Mel. Vi Sömend gjör e mange Ord.) rFor Norge, Kjempers Födeland, Vi denne Skaal vil tömme, Saa sang engang den norske Mand I Friheds Morgendrömme; Hvad Frihed varsled, har han holdt, Og Norges Land staar frit og stolt, Det aander friskt om Fjeld og Strand, Fra Skov og dybe Strömme. Thi hil Dig, Folk! al AEre veerd Du boer i Fjeldets Stuer, I Lys og Lön kun erlig Ferd Normannasindet huer; Og dyb er Aandens Forskersands, Saa klar som Fjeld i Morgenglands, Men Fasthed har dig Klippen lurt, Og Mod i Barmen luer. Og hil Dig, Du höibaarne Pret, Som Spiret ber ihende, Nordstjernen funkler fra dit Slet Med Lyst til Riger tvende! Og hil den Fyrste, Du har sat T;1 Vocoter for St. Olafs Skat!