Aftonbladet – 24 juli 1856, sida 2

Skandinaviska naturforskaremötet i Kristiania. Vid den sista allmänna sammankomsten d. 18 dennes höll prof. A. RBetsius ett kraniologiskt föredrag öfver de särskilda folkslagen. Prof. Worsaae talade derefter om betydelsen af Norges formtidsminner oeh vigten af deras studium. Vid denna sammankomst fattades det beslut, att hädanefter historieforskare och civilingeniörer äfven skola deltaga i mötena. I afseende på de senare var förslaget väckt af prof. A. Retzius. Derefter företogs val till medlemmar af bestyrelsen för nästa Skandinaviska naturforskarmöte som skall hållas i Köpenhamn år 1859. Till ledamöter af denna bestyrelse utsågos: För Danmark: etatsrådet Forchhammer, professorerne Steenstrup, Eschricht, Mansa, Worsaae. För Sverge: professorerne A. Retzius, Carlsson, Malmsten, Huss, Berlin. För Norge: professorerne Hansteen, C. Boeck, F.C. Faye, Sars och lektor Broch. Vi fortsätta redogörelsen för de föredrag, som få mötets sista dagar blifvit hållna inom de särskilta sektionerna: Inom etrologiska sektionen. Professor Retzius: om Indianstammarne i Vestra Amerika. — Densamme: Egenheter i craniets bildning hos Kineserne. — Professor Worsaae: om cranier, fundne ved Undersögelser af de kongelige Grave i Ringsted Kirke. — Hr G. C. Hebbe: öfver Menniskoraeerna. — Pastor Hansteer: om Stedsnavne fra Öen Samsö eg andre Steder i Danmark. — Konferensrådet Thomsen uttalade sig om några i Skandinavien funna fornsaker af brons. — Riksantiqvarien Hildebrand yttrade aig öfver några fornlemningar från bronsåldern, funna i Dalsland. — Professor Keyser omtalade fyra graffynd från bronsåldern, uti Stavangers amt i Norge. — Riksantiqvarien Hildebrand redogjorde för det stora vid Ulltuna nyligen påträffade graffyndet; med anledning hvaraf professor Keyser, magister Bruaelius, professor Munch och professor Worsaae yttrade sig. — Overlerer Daa tillkänmnasaf att han i den officiella berättelsen om mötet ville meddela en statistik öfver Lappar och Qvzener (finnar) i Norge, hvilka senares antal vore tilltagande till följd af invandring. Overlerer Daa vidrörde slutligen i ett föredrag etnografiens praktiska verkningar och gagneliga följder. Bland dessa ville han lägga synnerlig vigt på den lifligare andliga förbindelse den hade frambragt mellan nordens folk, den öfvertygelsen att isolering förer till barbari. Han hemställde derföre till de närvaraude etnologerna att söka genom de söärskilta skandinaviska universiteterna och regeringarne verka för följande trenne måls uppnående: 1) Af hvarje skrift, som utkommer i konungariket Danmark, Island, Norge och Sverge lemnas ett exemplar till bibliotekerne i Upsala, Lund, Kristiania, Köpenhamn oeh Reikiavik. 2) I dessa skandinaviska länders högre skolor meddelas undervisning i svenska och dansk-norska. 8) I hvartdera af länderna skall den examen eller grad, sem erhållits vid någen af deras högskolor, medföra samma rättigbeter som lagarne tillägga semma kunskaper, förvärfvade i eget land. Inom fysiska sektionen. Hr Herrm. Sicecker: som nogle Fedtsyrers. Inow hygieniska sektionen. Prof. Feye: om Forholdsregler mod epidemiske Sygdomme. — Prof. Reteius: om bästa sättet att desinficera erenlighet i mindre befolkade stadsdelar oeh vid laadtbonisgar. — Dr. 4.G Carleson: om läkarens verksamhet i afseende på sanitära förhållanden. Inom mediciske sektionen. Prof. A. Reiwus: Dr. de la Roehes arbete ora gula febern. — Prof. Levy: VForslag til en simpel Methede at feretage Embryetemin,. — Distriktslege Kjölstad: en naermere Forklaring om Selvretningsmethoden end hidtil gjennem det Trykte er givets. — D:r C. M. Hök: em Svergss hafsgyttjor i pharmasegno