Aftonbladet – 24 juli 1856, sida 2

em dagen, så finnas dock å dea andra de, hvika arse det mer prosterligt att lefva anspråkslöst, och då man tyeker att 5 rdr om dagen böra förslå. Det år måhända öfvertygelsen härom samt åsigten om det mindre lämpliga uti att göra domkapiuet till käpphäst för egna intressen, som väckt någon sensation, och det är derföre, säger man, liksom äfven för den nya kandidatens egna förtjenster, som man, hvad denna ort angår, med mycket allvar börjat rikta sina tankar för valet på prosten Landgren i Delsbo, en man med orubblig karaktersfasthet, mycken energi och vidsträckt beläsenhet, hvilket allt synes lofva af honom en god representant, hvars ännu oföraötta krafter äfven torde tillåta ansträngningar, hvilka skulle göra-representantkallet till en större börda än det eljest kan anses vara. För Gefle borgerskap är det en lyeklig förhoppding man eger att tillrepresentant åter erhålla grosshandlaren P. Murån, hvars stora föregående riksdagsmannameriter äro så allmänt kända och erkända. Vi tro oss icke misstaga oss, om vi förmoda honom till kamrat önska rådman Grape, hvars val då äfven kan anses för t:mmeligen afgjordt. Båda äro visserligen ganska behöfliga härstädes för de flere allmänna före(ag af vigt, för hvilka de stå i spetsen; men det torde dock kunna så arrangeras, att det mindre samhällets intressen kunn2 tillgodoses utan att det störres derföre behöfva åsidosättas. Gefle borgerskap, å senare tiden alltid väl representeradt, skall således åfven nu på detta sätt häfda sitt anseende. Riusdagsmannavalen. Bondeståndet. För Helsinglands norra domsaga: Enånger, Forssa, Bergsjö och Delsbo tingslager, har förre nämndemannen Pehr Andersson i Hammarsvall, Delsbo socken, blifvit vald. Pehr Andersson har förut ej varit riksdagsman. Länsstyrelsernas första årsväxtberåttelser : Den för Kristianstads län har följande lydelse: Sistl. års hösts för jordens beredning och höstsädets utläggning tjenliga väderlek efterträddes tämmeligen tidigt af en icke särdeles sträng, under dess lopp af mild temperatur ofta afbruten vinter, hvilken vid flere tillfälien gaf anledning till farhåga att den tidist utlagda säden skulle lida skada och den under April månad inträffade långvariga torka i förening med starka nattfroster minskade icke denna farhåga, men sedermera inträffade gynnsammare väderlek, som befordrade växtligheten, så att rågen i allmäzxhet och hvetet, undantagandes på den mera sidländta jorden, synes lofva god skörd. Vårarbetet, tidigt börjadt, gynnades af godt väder, och vårsädet, korn, hafre oeh så kallad trindsäd har skjutit väl upp, men af allt hittills fortfarande ovanlig kyla hindrats i växten, så att det ieke hunnit den utveekling som annars vid denna tid kunnat påråknas; doex on, hvad man har skäl att hoppas, varmare väderlek snart inträffar, bör äfven vårsädet taga sig upp. Potatesen, hvaraf i anseende till derå högt uppdrifna priser, i allmänhet ieke så mycket som vanligt blifvit satt, står på de flesta ställen ganska vacker. Grönväxten, undanlagandes å sankare ängar, hvarest den af kylan något hindrats, har i allmänhet visat sig frodig och skörden, som nu börjats, gifver hopp om tämmeligen god afkastning. Foderväxten,såsem turnips och morötter, hvilkas odlande i senare åren tilltagit, har nyligen kommit i växt, hvadan något omdöme om den för närvarande ieke kan fällas.s — Från Kronobergs län: Ehuru väderleken under vintern äfvensom på våren ieke för höstsädet varit gynsam, hafva doek höstråg och hvete nu i allmänhet ett lofvande utseende, endast på sidländte ställen äro dessa sädesslag tunna eller till och med utgångna. VWVårråg, korn, blandsäd och hafre samt trindsäd äre väl och jemnt uppkomne och gifva hopp om god skörd, men hafva på sidländ mark tagit skada af köld och nattfroster. Potates och andra jordfrukter, som nyligen uppkommit, synas frodige. Lin och Hampa äro lofvande. Gräsväxten uppgifves i Uppvidinge och Sunnerbo härader äfvensom i allmänhet å madvall vara klen och endast lemna medelmåttig skörd. Deremot anmäles från öfrige delar af länet, att gräsväxten å uppvall samt å artificiel äng är af särdeles god beskaffenhet.s — Norska tidningen Aftenbladet innehåller i sitt n:r för den 10 dennes med anledning af ryska amiralen Glasenaps resa till Norge följande artikel: Den smak vår granne Ryssland har visat för alla slags undersökningar af vårt land och för studier om dess förhållanden, synes icke ha undergått någon förändring genom den fromma fredspolitik, som det nu bebådat och som blott skulle bestå i att bygga jernvägar och odla jorden. Tvertom ser det ut, som skulle dessa sträfvanden åter begynna med större ifver än någonsin. De bekanta lustresor, som czarens undersåter 1841 och åren deromkring företogo i Finmarken och som visade sig ha den intressanta afsigten att skaffa sjelfherrskaren upplysningar om hvarest isfria hamnar och beqväma ställen för skeppsbyggeri, stadsanläggningar och landsvägar vore till finnandes, hvilka floder, som äro segelbara o. s. v., ha funnit en utan tvifvel ännu bättre organiserad fortsättning i den vetenskapliga expedition i dessa trakter, som just nu försiggår eller skall försiggå; och på samma sätt skall lodningen i Kristianssands hamn nu få sitt motstycke. Amiral Glasenap, en af de många agenter, genom hvilka ryska regeringen skaffar sig upplysningar om de militäriska förhållandena i utlandet, har nemligen efter ett längre vistande i Sverge i går ankommit hit, för att bese våra sjömilitäriska etablissementer. Vi känna icke huru långt denna inspektion skall sträcka sig, men efter hvad det förljudes gäller den utverkade tillåtelsen i synnerhet Horten, dess varf och fästningsverk. — Mellan vänskapliga makter hö rer detta slags artighet icke till det ovanliga; men å andra sidan har man sett, att förvägrande af dylika tiliåtelser icke kunnat upptagas såsom en fientlighet. Det är naturligtvis en fråga för diskretionen och den politiska klokheten om och när rätten till att frånbedja sig dylika visitationer skall utöfvas. Men man har åtminstone grundade skäl att framställa tvifvel om klokheten uti att för Sverge och Norge gifva efter för detta slags påflugenhet.n I Vi tillåta oss att aftryeka följande af poetisk inpiration ingifna verser, som föredrogos