Aftonbladet – 23 juli 1856, sida 3

ade uti de sammandragna avsigtsmusklerna läst de mordgiriga tankar, hvilka dväljdes inom detta afgrundsfosters sinrika hufvud, och han ryste. Ni skulle tycka mera om att se honom dö liksom de andra, tror jag! sade han strängt. Jo jo, ni har ej glömt bort er ädla vana... men, ser ni, jag vill det ej... han skall lefva, och ni skall uppfylla hans uttryckliga önskan... ja, ni skall, ni måste dela hans landsflykt. Nu kunde Henriette ej längre beherrska zig. Denne räddare, hvars utomordentliga sjelfuppoffring så högt beprisades, har-således endast räddat mig för att ännu säkrare förorsaka min undergång ! utropade hön: Jag känner ej bevekelsegrunderna till hans handlingssätt, och de äro mig dessutom alldeles likgiltiga... jag lyder blott hans vilja, hvilken nu äfven blitvit min. obHuru ? röt tigrinnan. Ja, min fröken, det är min oåterkalleliga vilja att ni skall blifva hans svarade lejonet. Ni har begått tillräckligt många brott! Er fega ärelystnad har simmat i nog mycket blod ... La Ramee rymmer i natt, med konungens tillåtelse, ur Chåtelet och ni skall följa honom.:. Han anser denna förening såsom en belöning för sin omätliga kärlek... Arme dåre! han förstår ej, han, att lifvet tillsammans med er blir det förfärligaste strafl J begge två någonsin kunhen få häc på jordeir.:.Men det är rättvist!.,. När Gud hämnas, så hämnas han riktigt... Ni måste således. ledsaga, denne man, såvida ni ej föredrager attjag öfverskrider den galna granlagenbet, hvilken hittills tillbakahållit Mig ss. Båvida ni. ej. hellre. .vill blifva demaskerad .:v. ty; märk mina ord: om ni på minsta sätt envisas, Omni visar den ringaste motsträfvighet uti uppfyllandet af den olyckliges önskan, så draget jag! er utan miskund inför den kungliga broitmålsdomstolen, och der, med Crillon och Pontis till vittnen, skall jag öp