Aftonbladet – 23 juli 1856, sida 3

allt hvad som står i min makt, för att rädda den som räddat mig. Det fägnar mig att höra er yttra dessa tänkesätt, min fröken, och de underlätta betydligt mitt uppdrag. t Hvad begär la Ramåe ? Han älskar er så...n r Ni må väl ej hafva kommit hit för att plåga mina öron med hans kärleksförklaring heller, afbröt Henriette; en dylik kommision må ni väl ej hafva åtagit er?... Tyst! :. afbryt mig ej... Han älskar er, säger jag, så ötygladt, så vansinnigt, att han ej kan lefva utan er, och han fördrar derför att: ni skall ingå en laglig förening me: honom. Henriette betraktade Espårance med en förvåning, som icke: var låtsad. Hvilken förening kan jag väl ingå med en olycklig stackare, hvars minuter äro räknade ?.. frågade hon. Huru kan. ett lif med eller. utan mig numera komma i fråga, då han ändå måste dö?... Låtom 0ss hoppas att han får lefva !l sva-. rade den unge mannen lugnt, Hvem skulle väl rädda h Henriette med ett så fasaväakande uttryck att Espårance studsade. fysan Jag, min fröken. Ni skämtar.) Nej, la Ramee måste räddas., Men konungen ..:2 Hans .majestät har redan samtyckt dertill, och det: finns således ingenting som kan hindra honom från att lefva; ingenting i verlden, hör il) ; Henriette uppgaf ett rop, hatets och hämr-: dens furier rasade i hennes bröst, och hen svarta ögon sprutade: eld; men fruktan m afslöjandet af sin gräsliga egoism förhindra den unge Mannens vidare förtroenden, hejäade hastigt hennes vilda häftighete ursinniga utbrott. : Dock, det var för sent; Esperance hade redan förstått henne, han onom I utropade!