Aftonbladet – 23 juli 1856, sida 3

lagens skydd för hvarje person, som nu förföljs med orättviså beskyllningar. , j Ett svar på dessa anmärkningar har kommit oss tillhanda.i förra veckan; -menr ehuru -jag ännu icke haft; tillfälle att rådgöra derom med franska : regeringen i anseende till kejsarens bortovåro från huf vudstaden — jag hoppas, att den ädle lorden icke häruti: skall se: en anledning till klander (munterhet) j— skall detta dock icke hindra mig att nedlägga l svaret i busets byrå:Allt -hvad jag kan säga är, latt svaret är ganska litet tillfredsställande och-ingalunda löftesrikt för en blifvande förbättring (rop af: hör! hörl!): : Frågan om reformer i Kyrkostaten har jemväl uppmärksamt pröfvats: afde förenade: makterna,; och å Österrikes sida med önskan att kunna draga tillbaka sina trupper. Denha önskan delas: af. regeringarne i Frånkrike och i Rom (hör!). Olyckligtvis har man hittills aldrig försökt visa Italiens folk, att man hyser förtroende till det; polisen bar alltid bemödat sig om att injaga fruktan; detta bar varit den första, af dess grundsatser.Den! har fruktat hotande revolutioner-och aldrig velat förvissa. sig om huruvida dessa farhågor vord grundade. . . Att följa min ädle och lärde vän isalla enskitlheterna af hans tal.skulle, :tror jag, vara af ingen) nytta. De allvarsamma svårigheter, som han antydt, skola förefinnas, ända tilldess Frankrike och England blifvitense och förenade. De reformer, som vi vilja, utverka, måste utverkas genom en gemensam på-j tryckning. Jag. önskar så innerligt som någon en förbättring i Italiens öde, och jag kan försäkra huIset, att vi skola göra vårt bästa för att nå detta mål (hör! hör !). i Lord Clanricarde sade sig icke förstå, hvarför icke, då -konungen!i Neapel gifvit ett svar af antydd beskaffenhet, England genast skulle vidtaga kraftiga åtgärder, för att bereda någon lättnad :åt Ttaliens förtryckta folk.!— Lord Lansdowne hoppades .deremot, att om man måste skrida till väpnad inblandning Italien, detta åtminstone icke måtte ske förr, än allaj andra medel visat sig fruktlösa. I underhuset var :det., såsom våra läsarej känna, lord John Russell hvilken bragte frågan; om Italien till tals. -Han begärde att regeringen! måtte gifva parlamentet del af skrift-vexlingen mellan engelska kabinettet samti sterrikiska, romerska och neapolitänska regeringarne rörande de italienska angelägenheterna. vil Det är icke min afsigt — fullföjde lorden — att på något sätt klandra H. M:s regerings beteende eller envist vidhålla min motion om den kan vara af någon olägenhet för-det allmänna bästa: Men då ingen diskussion om de italienska angelägenheterna egt rum sedan adressen om fredstraktaten voterades; är mitt syftemål att få veta hvad som sedan dess blifvit gjordt. Vi!erforo då, att Italiens ställning varit under. öfverläggning vid praiserkonferenserna, och jag önskar nu veta hvilka mått och steg som i följd deraf Mifvit vidtagna och, för den händelsen något tillfredsställande svar på franska och engelska regeringarnes framställningar icke erhållits, hvilka regeringens afsigter för framtiden äro;d vi Erinrande huruledes den främmande ockupationen af. italien alltjemt blifvit framstäld såsom blott en tillfällig åtgärd, fortfor han sålunda: Min fråga angår-hufvudsakligen denna punkt:-om ett-sålunda ockuperadt lands regering är god, så är defrämmande truppernas närvaro onödig; är hon åter dålig och fortfar hon under. en tidrymd af hela sju år att vara det ntan någon förbättring, så frågar jag hvad utsigt som förefinnes att dettasakernas tillstånd skall någonsin upphöra? Den ursäkt, som föreburits för förlängandet af detta oregelbundna tillstånd, att det! uemligen är nödvändigt för att understödja regeringen, emedan denna regering är föremål för hat och! missnöje, har just tisl följd att gifva näring åt och att vidmakthålla de mot makten fientliga känslorna. Det afseende England och Frankrike äro skyldigel Sardinien ålägger dem att icke förlora de italienska j angelägenheterna ur sigte; ett motsatt handlingssätt! skulle vara icke blott förnedrande utan olycksbringande. Om det varit en klok politik att afsluta en traktat med Sardinien, hvarföre skulle man nu öfvergifva denna politik? Jag tillstyrker icke inblandning uti främmande natiorers in: e-angelägenheter, jag anser det icke nödvändigt att, i afseende på de romerska staterna, skrida till införandet af en verldslig regering eller att vidtaga de anordningar, om hvilka lord Clarendon talat; jag är beredd att öfverlemna dessa saker i romarnes egna händer. Må man befria dem från den främmande ockupationens mara, och låta dem med sin egen regering komma öfverens--om landets -framtida styrelseform. (Bifall och . skratt.) Jag öfvergår nu till konungariket båda Sicilierna och jag vidhåller, att det åligger England att gemensamt med Frankrike öfverväga hvad som kan göras för att rädda detta land. Det åligger oss att till hvad pris som -helst understödja konungen af Sardinien, och om vi förklarade att de italienska staterna icke efter en viss bestämd dag finge vara besatta af främmande trupper; skulle det vara en jemförelsevis lätt sak att utverka deras utrymmande. Jag har hört ett rykte, enligt hvilket franska regeringen icke längre skulle vara benägen att protestera mot den främmande ockupationen af Italien; men jag kan ej tro det möjligt att denna regering kommit till ett sådant beslut. Enligt min åsigt borde H. M:s regering förklara, antingen att hon icke längre Har för -afsigt avt inblanda sig ide italienska angelägenheterna, eller ock att hon, användande de medel hon anser bäst, vidtagande de åtgärder hon anser lämpligast, har för afsigt att uppnå målet: de italienska staternas sjelfständighet. (Hör, hör!) Lord Palmerston svar på denna interpellation var hufvudsakligen af denna lydelse: En sjelfständig stats besättande af främmande trupper är ett från sakernas naturliga ordning afvikande tillstånd, som kan rättfärdigas blott genom en oafvislig nödvändighet. Under pariserkonferenserna uttryckte fransmnnens kejsare genom grefve Walewski den önskan, att detta sakernas tillstånd skulle upphöra i de romerska staterna om Österrike . samtyckte till denna åtgärd. -Österrikiska ombudet har icke ansett sig kunna lofva att hans regering skulle samtycka till något dylikt; han har förklarat sig sakna instruktioner. Lord John. Russell har: önskat erfara H. M:s regerings afsigter i denna liksom i många andra frågor. Han bör inse att då engelska regeringen gemensamt med den franska gjort en offentlig: och officiel framställning för att ernå upphörandet af ett mot sakernas naturliga ordning stridande: tillstånd, sår är det icke genom att för ett ögonblick finna. sitt : hopp om förståndets seger öfver fördomen, icke genom en dags nederlag, som -en regering öfver två mäktiga riken förmås att afstå från: fullföljandet af en sak, somhön anser rättvis! : till: sin Princip, klok uti politiskt hänseende samt påkallad af Europas stora intressen (hör!) Min ädle vän inser dock bättre än någon annan, att hvilka