Aftonbladet – 17 juli 1856, sida 2

frin hem, hölls på universitetssalen ett förbejredande möte, der, efter några helsningar af prof. Boeck, församlingen utan diskussion anitog den arbetsordning, hvilken redan förut jaf härvarande komitå var uppgjord. Man skred derefter till val först af en generalsekreterare för den svenska afdelningen, hvarvid efter prof. A. Retzius dertill utsågs prot. N. Berlin från Lund, och sedan till ordförande och sekreterare i de särskilta sektionerna, nemligen: 1) Den fysiska: Ordförande prof. Mosander och lektor Broch. Sekreterare: prof. Holten och observ. Ångström. 2) Den mineralögiskt-kemiska : Ordförande prof. Forchhämmmer, adj, O. W. Blortstränd. Sekreterare: stipendiat Kjerulf och aman. Hof. 3) Den botaniska : Ordf.: prof. Blytt. Sekr.: prof. Andersson och d:r Örsted. 4) Den soologiski: Ordf.: prof. Steenstrup, prof. Särs. Sekreterare: lektor Ermark, doc. Bruzelius. 5) Den medicinskt-hygiena: Ordf.: prof. Malmsten, prof. Mansa. Sekr.: d:r Carlsson, d:r Kjerulj. 6) Den etnölogiska: Ordf.: prof. A. Reteius, prof. Worsaae. Sekr.: prof. Keyser, riksarkivarien Hildebrand. Aftonen af den sköna dagen tillbragtes temligen allmänt dels med utflygter i den sköna omgifningen, dels med besök uti familjerna. Eördagen den 12 Juli samlades sektionerna på de för deras möten bestämda rum. FölJande föredrag höllos: 1) Inom den fysiska: af lektor Broch om Glommens Vandföring ög om de hydrauliske Formler, som have Hensyn til permanente Bevegelser. 2) Inom den mineralogiska: a) af etätsrådet Forchhammer: öfver Columbiten från Amithfjord i Grönland, med redogörelse för dess kristallformer och kemiska sammansättning; b) af mineralogig amanuensen Hof från Köpenhamn: Framställning om samma minerals förekomst tillsammans med chrysolithen och de geognostiska förhållandena på stället. 3) Inom den botaniska: docenten Lindblad från Upsala förevisade åtskilliga af de kongl. vetenskapsakademien i Stockholm tillhöriga, under prof. E. Fries ledning utförda afbildningar af svampar, hvilka nu bilda den största samling i verlden af detta slag — samt framlade en schematisk öfversigt af Hymenomyciternas inbördes slägtskap. i 4) Inom den soologiska: 1) prof. A. RBetsius gjörde anmälan om dir Kinbergs uppställning af. familjen Äphroditacea och några nya former af dem, samt lemnade atedogörels för utgifvandet af den acologiska delen af fre gatten Eugenies jordomsegling ; I). prof. Sars: om några nya former af de lägre Crustaceerna. 3) prof. Steenstrup: om några maya atlantiska, kölossala Cephalopoda och 4) i om renens afvel och.en raceförbättring. 5) Inom den medicinskt-hygiena: a) af prof. Mansa: om permanenta vattenbad, vid behandlingen efter operationer, hvarvid. förevisades en dertill uppfunnen Upper b) dir Hu Cärlason: om vändning på hufvudet medelst egen-handläggning;.0) prof, Berlin: om Troms merska sockerprofvets användande; samt d) prof. Techerning : om Rabies canina. 6): Inom den etnologiska; Overlerer Das: om förhållandet mellan den amerikanska, den mongoliska och den japetiska menniskoracen. Ki. -10.hade de i mötet deltagande, svenskar: begärt och erhållit företräde hos H. K. H. vicekonungen, som behagade mottaga och på det hjertligaste samtala med dem. Efter slutade--sektionsmötenhölls. ett .allmänt på universitetets ytterst praktfulla sollennitetssal. . Denna sammankomst .bevistades oeck-af H. K. H. vicekonungen och inleddes af den vördnadsvärde och älsklige prof. Hansten med några helsningsord till vicekonungen . och mötets deltagare, . hvarjemte talaren i korthet vidrörde nordens och den vetenskapliga verldens omätliga förlust genom bortgången af Berzelius, Örsted och L. v, Buch; 3:ne män, hvilka vid naturforek : rt Ne Taxarnes sista möte i Kristiania hedrade det med sin närvåro, och uttalade sin och sina medbröders erkänsla för den frikostighet hvarmed storthinget anvisat medel till fullbordande af en universitetsbyggnad, värdig Norges hufvudstad och de kära gäster den i dag hyste inom -ig. Derefter föllos föredrag, 1:o af prof. Hansteen angående Elektromagnetismen och gravitationen, 2:0 af prof. Boeck: om man kan bestämma den för andliga funktioner nödiga tid, under förevizande. af en härtill uppfunnen apparat. Gemensam middagsimåltid intogs sedermera kl. half 4 i frimurarelokalen, och lifvades ej allenast genom den gladaste stämning bland hela församlingen; utan ock genom tal af Paye och Forchhammer samt genom följande af normännen afsjungna helsningssång: Atter til Forskningens Gjerning og Föster aabnes for nordiske Frender, vort Hjem, og, som en Hal for de eedleste Gjester, smykket er Egnen, der omgiver dem. SmykkedeDale ; aande ox tala, tindre med Runer for grånskende Mend, bringe dem Krandse i festlige Sale, vinke til stille Betragtningigjen, Tusindfold Liv, som vort Klippeland gjemmer, stunder: fraDybet til Klarhed og Klang; alt kan desterkere Lysglimt og Stemmer merkes fra Bölge, fra Fjeld og fra Vang. Nu vil vort Rige-fremmes. og stige, heeve sin: Flor: af den-svulmende.Knop. Ja, naar blot Krefterne sjelfulde hige, springer den färverig, klingende ep! — Frender, i-Norden. og Forskningens Verden! Eder vi hilse med broderligt Sind. Glade vi samles med Eder paa Ferden i vore Yatters forborgneste Trin, Frydfuldt ved Eder Aanden os leder : . did; hvor I bygge, mod Syd og med Öst; stort for vor Tanke sig Norden udbreder,