Aftonbladet – 14 juli 1856, sida 3

marne Brown och MGergor. Då hållna talen uttryckte allesammans dem önskan, att endrägten mellan England och Amerika. icke: måtte blifva störd, dock. antyude amerikanarne tenmigen tydligt, stt uppfyllandet af denna önskan väsentligt berodde derpå, att behörigt afscenfe gjordes på stämningen i Förenta Staterna. 53 yttrade hr Deallås, att Förenta Staterna Maiva: göda skäl att kända sig stolta öiver sin ställning, att de finna sig-minst sagdt jemngoda med England, och att vid sådant för hållande. förvecklingar lätt kunde uppstå och Nåste vara så mycket svårare att bilägga, som begge parterna lätteligen kunna anse för en ederssakatt icke gifva efter. : Änpu:otvety-7 ligare yttrade sig amerikanskegeneralen Cadwalader. Han uppgaf,: att, enligt officiella uppgifter,; Förenta Ståterdas milis r-knaf 2,566,302 vapenföra män, samt att den visserligen icke betydliga reguliera armen kommen!eras af erfarne och utmärkte officerare. Han medgaf,: att amerikånerne äro retlige, och rådde lerföre till ait icke reta dem:. Stätligen.försäkrade generbler, att amerikanerne iallmänhet hysa välvilliga tänkesätt mot England. Natten emellan den 5 och 6 Juli inträffade i mynningen af Mersey -en fruktansvärd sammanstötning mellan jernångfartygen Mail och Excelsior,. Det förra bade sin maskin stoppad, men det senare kom framångande raed full fart. Fem irländare ombord på Måil jödades på stället, och nio andra, af hvilka tre sedermera aflidit, blefvo svårt skadade; Båda fartygen skadades, Excelsior dock minire betydligt! Morning Post, som gäller för att vara lord Palmerstons organ, uppmanar ånyo vestmakterna till en intervention i Italien. ÅA andra sidan vilja tidhingar från Turin veta, att Neapels regering uti en diplomatisk not förkiarat, tt! England icke har någon rättighet att inblanda sig i Neapels ihre angelägenheter. BELGIEN. Från Brissel berättas under 2 Juli om en rätt egen tilldragelse. För någon tid sedan innehöll nemligen den derstädes utkommande otficiösa ryska organen Ee Nords en korrepoudens från Varna, hvaruti bland annat berättas att Vely pascha, portens f. d. sändebud i Frankrike ochnumera guvernör på Kandia, låtif strypa en ung fransyska, guversant för hans barn. Då emellertid denna Jam hvarken: var en ung flicka eller blifvit stypt, utan, rik på år, döt genom att förgifva sig sjelf, så samlade Vely: pascha alla. bevis ilerför, lät formligt betyrka, dem synnerligast hk de eutopeiska konsulerma! Döt hette att han ämnade instämma Le Nord för de belbiska domstolatne. Nyligen fick man nu äfven i aLe. Nord läsa följande både tillkännakifvarde och förklaring: Ha s exc. Vely Eddin Rifaat pascha, guvernör af Kandia, f. ds utom rdentligt tufkiskt sändebud i Frankrike. harin: s:ämt Le Nord inför första instansens tribunal I Brösteli Hans-exe. Vely Eddin Rifaat pascha beklagar sig öfver ett ställe i en af Le Nords rivatkorresponidenser, aftryckt i vårt numrer för d. 28 April och, utan att sjelf utaf 0ss hafva begärt något beriktigahde, fordrar han en skadeersättning af 20,000 francs samt domens införande i de belgiska, franska och urkiska tidningarne.s — Enligt lag måste Le Nord, för att gå fri från saken, med bevis styrka sin uppgift, hvilket väl svårligen tärer lyckas. Blådet har eniellertid sökt en legal. öfversättare; för turkiska handlingar, med hvilka det ärnar uppträda. — I summanhang härmed må nämnas, att Le Nord se: dan den 1 Juli betydligt utvidgat sitt format. HOLLAND. Generalstaternas session afslöts den 6 Juli af den nye ivrikesministern hr Simons. Det tal, som han dervid Köll, hade en något liberal anstrykning, men tyckes dock icke hafi va gjott synnerligt intryck; Orsaken till ministerombytet sade han ligga uti de samhyets: skrupler, som en del af konungens undersåter hyst rörande. den af generalstaterna handlagda undervisningsfrågan. För öfrigt försäkrade ministern, att konungen skall skydda folkets och hvarje enskilt undersåtes frihet, att ministeren är för framåtskridande och icke för reaktion, samt att den skall hysa aktning för hvarje: enskilts religiösa öfvertygelse. Hr Dull bar fått koncession till. eh jernvägs anläggande från Harlingen öfver Almelo tillt Rhen, med en viväg från Raalte ör ver Deventer och Zitphen till Zevenaar. Äfven lärer banque generale suisse konima att låta anlägga en jernväg fråh Vlissingen till tyska gränsen och gräfva en hamnkanal från Middelburg till vestra Schelde. TYSKLAND. I Preussen. Från Berlin skrifves, att man väntar det Konufigen af Grekland skall göra ett besök hos-konungen, af Preussen i Marienbåd, der denne sistnämde uppehåller sig. Hamburg. Senaten har biträdt pariserkongfessens deklamation rörande de neutrales sjörätt. ; i Weimar. Genom ett tillägg till .skollagen aff 1854 har man tagit ett ytterligate, steg till förverkligande af skolans redan i princip erkända emancipation från staten. Deri förord: näs nemligen, att i alla,städer, der fyra eller na folkskoleklasser förefinnas, skola de ställas under ledning af:en rektor, som eger utöfva der lokala skoluppsigten. ÖSTERRIKE. Konung Otto af Grekland afreste åen 7 d:s från Wien till Karlsbad. SCHWEIZ: Tltanmnm ia FöAh Ånnae ni sfran I St (lallaon