Aftonbladet – 14 juli 1856, sida 3

mer han nog den här sorgen Låtom 0ss derföre nu Torna honom . .. och raskt framåt vi, andra! . I Dopsranos och munken: följde: Crillon, hvilken med snabba steg närmade sig stallet. Den otålige generalen hjelpte sjelf betjeningen att sadla hästarne, medan Espårance lug-. nade hundarne, hvilka vid åsynen af resetill-:! redelserna tjöto af glädje och hopp att få. följa med. i Tout beau, Cyrus! tout beau, Rustan! roI pade den unge mannen, edra vänner hädan ämna sig ut på en jagt der ni icke behöfs.. Tout beau — stannen vid. kedjan; när jag kommer tillbåka, skolen j få jaga. Han smekte hinden i dess lilla koja, hviskade sakta dens namn, som skickat henne, och: hoppade sedan lätt upp på sin färdigsadlade häst. i Några minuter senare sprängde de trenne ryttarne fram mot Bezon; munken, öfver hvilkens kapuchong och vida kåpa Espårance ka-. stat en mörk kappa, red djerft i spetsen för dem; sålunda klädd, var den andlige helt och. hållet försvunnen; en förändring, som isyn-. nerhet. hans häst fick känna af. ; Emellertid hade Pontis efter otaliga försök: ändtligen lyckats att resa sig, men allt gick ännu omkring i hans hufvud och det var en förfärlig Tingdans af glas, skålar, buteljer och fat framför, hans ögon. Hans småningom återkommande förnuft uppfylde-honomnu med vämjelse och afsky för sig sjelf. Usling 15 munilade han, och försökte att hålla sig. på benen, du är: full.. du äroredig . . . dusraglarb Med dessa ord började han slå sig i ansigtet. Eländige! du är vanärad, .. man skall slåss, och du kan icke vara med !... dui inger dina.