Aftonbladet – 14 juli 1856, sida 3

trot derföre fortfarande att! mötet verkligen skall kommaatt ega rum, ehuru man mer än någonsin sväfvar i okunnighet om stället. hvarest. 1 Det betänkande, som af vederbörande senatskommission blifvit a gifvet rörande regentskapslagen, synes ådagalägga ännu mer misstroen:ie mot prinsarne af det kejserliga huset än som;epåras redan uti regeringens ur:prungliga förslag. Kommissionen vill nemligen, att prinsarne endast i det fall skola vara berättigade att blifva medlemmar af regent I skapsrådet, ått de blifvit dertill af-Kejsaten särskildt-utsedda. Man påstär emellertid att regeringen önskar förslaget oförändradt antaI get, och utan tvifvel får hon sin vilja fram. Kardiniallegaten. Påtrizi söges hafva lofvat xejsaren sitt: kraftiga förördande af päfvens rera till Frankrike till kejsarens kröning. Un-ler gin vistelsesi Paris vägrade kardinalen att mottaga medlefnmarne af teologiska fakuiteven i Paris, sägande gig icke veta utaf. att någon sådan fakultet funnes i Paris. Dennafakultet har i sjelfva verket aldiig lyckats ernålla påflig stadfistelse, emedan hon för sina gallikanska och jemförelsevis liberala åsigter figalunda står i gunst hos påfliga stolen. — IUndervisningsministern Fortoul har aflidit af slag vid badet i Ems. -Hertiginnan f MonItebello, enka efter marskalk Lannes, bar afliidit vid hög ålder. — Uti flera i närheten af Lyon belägna städer hafva ånyo flera persoser blifvit häktade för deltagande i hemliga Iskäper. -— Prinsen af Joinville säges hafa gjort belgiernas konung allvarsamma före: råelser, för det att bans barn hålla till godo i :ed kejsar Napoleons nådegåfvan (lagförslaget om 200,000 fr. ränta åt hvar och en af Ludvig Filips döttrar.) — Enligt officiel uppft i Moniteur de VArmee uppgår antalet af Höde inom den franska österländska armån, från utskeppningsdagen till fredsslutet, till 62,492 man. Under samma tid dogo i Algier 5246, i Italien 1088, i Östersjön 1059 och i Frankrike 13,635 man. Franska armen har således förlorat från 1 Maj 1854 till 30 Mars 1855 83,520 man i döda. Anledningen till offentliggörandet af dessa förluster berättas vara den, att grefve Orloff under sin vitelse i Paris uppgifvit för kejsaren att Ryssland under kriget förlorat ina!les 350.000 man, men att man också skattade fransmännens förlust till 150.000 man, Kejsaren. hade yttrat tvifvel om denna siffras riktighet, och för att förskaffa sig vi-;shet har han -anbefalt; en noggrann undersökning, hvars resultat blef, att fransmännens förlust genom kriget utgjorde inalles 62,492 man. En korrespondent från Paris till ett tyskt blad skrifver bland annat: ÅR I DB sociala frågorna tränga sig i förgrunden. Maschinarbetarne och de höga hyrorna göraregerin-. gen mera bekymmer än t. ex. italienska frågan och. i hvad dermed sammanhänger. -En.öfvad hand unde redan i lagstiftande kårens sista möten förhimma dessa påskyndade pulsslag. Orleansbanans direktion hoppades på en sammansmältning med Grand foirat Hade detta blifvit beviljadt, var hennes afigt att tillsläta sina härvarande verkstäder med 1500 arbetare för att öfverflytta dem till Iändsorten, der arbetenå kunnat billigare utföras. Dock hyste ja betänklighet vid att rent af afskeda så många rbetare.. Hon ville på en omväg göra sig af med dem. Arbetstiden förkortades och arbetslönen förminskades, utan att någon egentlig nedsättning egde um. Det blef verkmästarne förbjudet att låta en irbetare få ärbeta för mer än: 2!V, fr. om dagen. åraf följde ett missnöjej som redan för omkring ix veekor sedan måste dämpas med polisens biträde. isningen spridde sig bland de 15,000 maschinarböhre, som finnas i Paris. Ännu för ett år sedan förjenade: de ända till 130 fr. i månaden. Nu variesar månadslönen mellan 90 och 75 fr. Familjefäder kunna icke berga sig. på denna förtjenst. De beHöfva 2 fr. om dagen blott till bröd, och det återstår alltså blott 59 centimer för familjernas alla öfriga beHof. Regeringen besinnade sig icke länge, och sär-). rn vände hon sig till de största maschinverkstärna, söm äro tongifvande för de öfriga. Orleans-: banans sammansmältning med Grand Central vägrades. Den :förstnämdes direktion förmåddes att bibehälla sina härvarande verkstäder och till och med iterställa dem på samma fot som tillförene.. Arbetsdågen och dermed arbetslönen förökades således med eh timma, och det lärer vara:fråga om att tillägga ihnu en timma. Fillräckligt med arbete anskaffades får att i aderton månaders tid sysselsätta 1500 arbbtare. — Men regeringen har icke blott att sörja för arbete och bröd. Äfven boningar fordrar man af henne. Det nya Paris har blifvit för dyrt oth för präktigt för arbetarebefolkningen. Qvarterån utanför barriererna äro icke så inrättade att de äro i stånd att herbergera dessa utvandrareskaror. Dertill erfordras enligt officiel uppgift, att icke minå e än, 30,000hus byggas. Detta är så mycket nödvåndigare som de samhällsklasser;hvilka följanarbetarne uti de af dem öfvergifna qvarteren, äfvenledes snart blifva trängda utombarriererna. -Boningsrum äro nu hälften dyrare än för tre år sedan. I de nya stadsdelarne betalar man tre till fyra gånger så höga hyror som tillförene.: Regeringen har med klokhet tstått opolitiska förslagsmakares planer till åtgärdår mot husegarne oeh till och med till uppställande afi ett hyres-måximuni. Man hår nu för afrigt; att inoni uppföradde af de nödvändigaste husen fram-. kalla eh konkurreltis. UnderKandlingar lära, vara å. i; ine för att inleda Credit-mobilier. i något företag detta slag, men man tviflar på att bolaget skall nläta sig på något sådant. I hvad fall som helst måste något ske. ENGLAND. I: underhusetsimöte. den-7Juli uttelade lord Jöhn Russell den förhoppning, att-regerifigen ofbrdröjligen måtte lemna upplystiingar om den italienska frågans närvarande ställning och orh de resultater,: tillehvilka man i denna fråga hade kommit på pariserkohferenserna, Tidgrn meddela ännu icke regeringens svar på denna framställning. En rik amerikamare, hr Peabody, gaf den 4 Juli, till firande af Förentå Staternas 80 år örut skedda sjelfständighetsförklaring, en stor rest i Star and Garter Hotel i Richmond r omkring 100 perso er. enovelsmän och