Aftonbladet – 12 juli 1856, sida 2

Article Image
latt deltaga i representationen. I I gorna, likasom uti flera andra tidens vwigtii gaste samhällsfrågor nedlade Geijer uti i demiska lärdomen emot gig. Hvem fattar ej, hvilken barm och nedslagenhet det derföre skulle väcka inom lärdomslägret, att liberahsemen lyckats dräge till sig dess väldigaste kämpe; ty att Geijer var de svenska universiteternas på sin tid utmärktaste man, kunde dock ej nekas. De som hittills fäktat i samma leder som han, eller rättare sagdt under hans fana, hade dessutom lagt en särdeles vigt på den phistoriska arten af deras politiska tänkande, och nu upträdde professorn i historien, den de alla länge hyllat såsom ett historiskt snille af första ordningen och såsom åen förnämste af författare öfver fäderneslandets historia, ou upträdde han med bistorien ji handen, påpekande för dem på hvarje dess I blad just den åsigt, som de så länge vant sig att tillbakavisa öm abstrakt, subjektiv, .ensidigt ratione och ohistoriskn. i De principer, för hvilka Geijers senare poI litiska skrifter förnämligast arbeta, äro den i lagligt fria konkurrensens och den personliga I representationens. Om den förra händlar utförligast skriften fattigvårdsfrågan; om den jsenare företrädesvis skriften representations: ;1rågan, men äfven de öfriga anförda skrifI terna. Hufvudsumman af sina åsigter i båda fråde i bekanta föreläsningarne om vår tids inre ; samhällsförhållanden, hållna i Upsala hösten 1844, uti hvilka han upprepade mycket af hvad han några år förut i dessa ämnen hade yttrat uti Eitteraturbladet. Allt hvad man kallar liberala ideer, sade han här på ett ställe, innefattas uti den lagligt fria konkurvensen, som inträdt i samhället och går att göra sig gällande i alla sina konseqvenser. Och han visade, att, ehuru ingenting synes vara att med skäl invända emot grundsatsens riktighet och rättvisa, den likväl ännu har att bekämpa en fyrfaldig opposition (de fyra reaktionerna); nemligen: ståndsoppositionen, som strider emot ståndsintressenäs underordnande under de medborgerliga, såsom för sin lifsprineip; den monarkiska oppositionen, som under sträfvandet att utbilda den militära och civila tjenstestaten och att genom den herrska icke vill veta af principens nya användning i frihetens, utan endast i maktens intresse; den religiösa oppositionen, s2om nära nog betraktar den fria konkurrensens och personlighetsprincipens inträde i staten såsom ett nytt syndafall, förmenande den vara den onda egoistiska principen; och slutligan den fjerde oppositionen, som utgår ur de liberalas eget läger, från dem nemligen, som begynt misströsta om sin egen princip (b. 6, a. 304 o. följ.). Som bekant är, uttryckte Geijer den personliga representationsprincipen med personlighetsprincipen, och ådrog sig :!erigenom från mänget -håll beskyllningen att drifva uplösande. samhällsläror. Utan fråga är personlighetsprincipen, i juridisk mening tagen, en oändligt vigtig sanning, som först småningom lyckats göra sin helgd allmänt gällande; men att den nödvändigt innebär såsom vilkor re. presentationsrätt, kan ej med skäl påstås, så iänge barnet och qvinnan kunna hoppas att ätnjuta sin personliga rätt i samhället, utan Men vid detta Geijers mindre lyckliga uttryckande af sin egentliga tanke har man minst att fästa sig, när det gäller en författare, som så oaflåtligt I framhåller andans vigt framför bokstafven. TAndemeningen af Geijers skrifter rörande reÅ presentationsfrågan är obestridligen i alla fall den, att han historiskt och filosofiskt velat blotta ståndsrepresentationens grundlöshet och svaghet, och vindicera den personliga representationsprincipens oupphörliga tillväxt i erkännande och makt. Men vi BKafva icke här kunnat göra till vår upgift att genomgå alla de ämnen, hvilka Geijer såsom tänkare belyst :: ed blixtarne af sitt snille. Vi hafva endast velat i min: et återkalla några de mest framstående, och vi I befara att härvid kanske redan hafva blifvit I för utförlige till följd af det njutningsrika i sysselsättningen med en författare, hvars perI sonlighet och skrifter äro eit bland de dyrbaraste minnen vi ega, Vi sluta derföre härmed för denna gång vår framstödlning; och I kunna så mycket hellre göra det, som vi böra I tro, att ingen svensk, som hyser anspråk på politisk bildning, kan vara alldeles obekant med Geijers här anförda senare politiska skrifter. På grund af den nya erfarenhet, vi äfven i och för denna framställning gjort, våga vi ock för visso försäkra, att ingen skall bli ängerköpt öfver att förnya bekantskapen med I dem. Ty man må vara för eller emot de åÅ ) sigter som Geijer under sina senare år förfäktade, si skall man dock ej kunna neka, att vår politiska literatur eger bra litet jemförligt I med hvad Geijer äfven i d tta fack efterlemI nat. Å har han äfven här satt prägeln af sitt omfatj EE vv FF RF Rv Hl B Såsom på allt, som kom frän hans hand, tande snille, sin storsinnade personlighet, sitt djupa s deallvar, sin varma religiositet, sir :robjertade menniskokärlek, och derigenom höjt dessa pohtiska afhandlingar öfver der vanligare. karakteren af stridsskrifter för da. gen till oförgängliga delar af den svenska lit teraturen. skdn LITTERÅRA och HONST-NOTISER, Statistiskt sammandrag af svenska indelnings verket af C. Grill. Andra delen: Rothålls regementerne (268 sid. 8:0). Såsom anmäla! anföra vi, efter inledningen till detta arbete föllanda karta redacirrelse för innehållet. Inon

12 juli 1856, sida 2

Thumbnail