ställas. Dervid uppträdde flere talare, af hvilka hr grefve C. A. Spens och kronoombudet, kronolänsman Lindman ansågo att allt slags notfiske med undantag åf strömmingsfiske borde under April månad vara förbjudet, hvaremot hr ryttmästaren Swartz och hr kyrkoherden Wikström (i väl motiverade föredrag) med flere talade emot någon inskränkning i tiden för fiskets bedrifvande. Hr ryttmästaren Swartz anförde bland ännat, stödd på egen mångårig erfarenhet, att, om under fiskens lektid, hvilken, under olika år, inträffar än tidigt och än sent på våren, blott en mindre plats afsättes, der fiskande ej eger rum, ändamålet är vunnet i afseende på fiskets bestånd och förbättrande, helst fisken i en förvånande mängd fortplantar sitt slägte; och ansåg hrryttmästaren att genom socknevis eller andre särskilte bildade föreningar i besagde hänseende, den befarande vådan af fiskets aftagande skulle förekommas. Häruti instämde flere delegare och öfverenskommelsen i denna punkt blef ock, att ingen inskränkning i tiden för begagnande af fisknot borde ega rum. I öfrigt och sedan det blifvit upplyst att endast tre slag af not nyttjas, nemligen: fisknot, strömmingsnot och lögeller priggnot, samt under fråga härom de åsigter uttalades, att någon öfverenskommelse i afseende på strömmingsnot ej borde göras, blef, efter diskussion för och emot, följande öfverenskommelser af de fleste träffade; att fisknot ej må vara finare bunden än att den håller högst 32 hvarf af maskor på alnen, lika i både not och armar, till ungefär , eller 7., tum emellan knutarne; att priggeller lögnot, som består af vanlig fisknot, med deri tillsatt notkil af högst 8 famnars längd och till !,, tum emellan knutarne på maskorna, ej får vara större än inalles 35 famnar i längd och 3 famnars djup; att strömmingssköten ej får hålla öfver 36 hvarf maskor på aln; att ryssjor, läggn t och andra af garn gjorda fiskbragder ej få begagnas finare än fisknot; att mjerdar ej få nyttjas af träd, med undantag för fångst af hafsål; att andra lögnät ej få nyttjas än de som innehålla 1, alns djup och !7,:dels tum mellan knutarne på maskorna; att så kallade skottnät eller grimgarn anses nödvändiga för ortens fiske och böra hädanefter såsom hittills få begagnas; att all så kallad harkning, äfvensom vid stränderna och uti de inre skärgårdsvikarne ljustring med bloss förbjudes; men att i yttre skärgården och vid dervarande öar slik ljustring må varaj tillåten; att dubbla kilar i not ej få begagnas; att hittills begagnad fiskredskap af not och garn som ej är upprättad i enlighet med den gjorda öfverenskommelsen icke får nyttjas efter 1858 års slut; att brott mot stadganderne härutinnan borde beläggas med 25 rdr böter, jemte förlust af redskap och fångst; och att grums, som vid notdrägt medföljer, skall landföras, äfvensom så kallade krabbstenar efter strömmingsfiske ej få öfver vintern i nothvarpen qvarlemnas vid 1 rdr 16 sk. bko vite för hvarje gång någon förseelse deremot åtalas. Sammankomsten upplöstes härefter med ett kort tal af hr grefven och landshöfdingen, som derjemte tillkännagaf att dess utslag i omförmälde ämnen framdeles är att förvänta.