Aftonbladet – 9 juli 1856, sida 3

MAERERFRIRE AVE FE VPNGSEE BRP et SPEARS EA EV vid allm. möteti Stockholm. allm. mötet i Stockholm. RÄTTEGÅNGSoca POLISSAKER. De Rouska konkursmålet. Redaktionen har, med begäran om införande i bladet, fått sig tillsänd nedanstående skrift af en här för tillfället vistande associe i ett engelskt handelshus, Mathiesen å Ritter, som i grosshandlaren Jacob de Rons konkurs eger en högst betydlig fordran, och som ansett sådana omständigheter mot gäldenären förekomma, att det trott sig böra yrka hans inmanande i häkte. Detta mål har, såsom läsaren sett af åtskilliga notiser i vårt och andra blad, vid särskilta tillfällen förekommit hos rådhusrätten och en längre skriftvexling derom egt rum med företeende af en vidlyftig korrespondens mellan nämde handelhus och hr de Ron, hvilken lärer komma att särskilt till trycket befordras. Men då saken både här och i England väckt mycken uppmärkaambet, har det engelska handelshuset anhållit om plats i Aftonbladet för en redo görelse för de grunder, på hvilka det stödt sina ansvarspåståenden mot hr de Ron och motiverna fur strängheten i detta hänseende. Vi ha ansett oss icke böra vägra bifall till denna begäran, då saken kan anses vara af allmännare vigt till följd af det inflytande den kan ega på det anseende vår köpmanskår och vår handelslagskipning kunna åtnjuta i England, med hvilket land affärsförbindelserna på senare tiderna allt mera tilltagit. Handeln hvilar på förtroende; der detta genom bristfälligheter i lagskipningen eller genom ådagalagd slapphet i rättsbegreppen rubbas, lida de kommersiella förbindelserna deraf, och det bör derföre ligga i vårt lands och i vår köpmanskårs välförstådda intresse, att konkurslagen med allvar tillämpas, så att ett undseende från borgenärers sida icke får blifva någon regel för behandlingen af dem, som göra stora fallissementer, då man med stränghet handhafver lagens föreskrift, när det gäller de små. Den insända skriften är af följande lydelse: Till Redaktionen af Aftonbladet. Då redaktionen omnämt att handelshuset Mathiesen Ritter i London, såsom innehafvare af en högst betydlig fordran i hr Jakob de Rons konkurs, ansett sig föranlåtet att hos rådhusrätten härstädes väcka påstående, att i anseende till bindande omständigsheter den iiknelser till vårdslöst eller bedrägligt förhällande gäldenären måtte, med stöd af 514 konkurslagen, omedelbart i allmänt häkte insättas, torde redaktionen jemväl inse billigbeten af vår anbållan, att i afseende på orsakerna till detta yrkande, hvarom talrika förfrågningar ingått från en mängd personer så väl här i landet som från utlandet få, genom tit. både hår i landet allmänt spridda och på de förnämsta utländska handelsplatser jemväl tillgängliga blad, meddela några upplysningar hemtade utur våra till rådbusrätten i detta ämne ingifna skrifter. Således ha vi såsom skål för vårt yrkande först åberopat, att sedan hr de Ron redan en gång förut gjort cession, derå hans återstående skuld, enligt hans egen skriftliga uppgift utgör icke mindre än 23),000. rdr, han sedermera företagit nya affärer i så vidsträckt skala att efter hans eget cirkulär till sina nya borgenärer den 19 sistlidne Mars hans passiva på 3 eller 4 år, med afdrag af de omkring 400,000 rår för hvilka hypoteker uppgifvas, bestiga sig till 321,004 rdr 43 sk., och hans aktiva endast till 51,821 rår 32 sk., det vill således säga en ny skuldmassa af 269,781 rår 11 sk., ett belopp, som vid realisering af hypotekerna säkert kommer att ökas med minst 70,000 rdr allt rgs. Oaktadt en sådan ställning, har br de Ron icke skyndat att göra konkurs, utan uppehållit sina affärer intill dess han i följd af stämning dertill blifvit tvingad. Hr de Ron har visserligen häremot invändt, att han erbjudit ackord, och att åtskilliga af hans bor-; genärer antagit ett sådant. Men huru beskaffadt var detta ackordsanbud? Jo, hr de Ron, som oaktadt denna sin förtviflade ställning, lärer under Februari månad innevarande år uppgjort nya trävaruaffärer i Norrland till belopp af icke mindre än omkriog 700,000 rdr, erbjöd sina kreditorer ett ackord: af 60 H att utgå på fyra år med 15 4 om året af den förmodade vinst hr de Ron hoppades skola komma att skörda, beräknad till 80,000 rdr rgs årligen, så att när 20,000 rår afräknades för underhållet till honom och hans familj, 60,000 rdr skulle blifva öfver till hans kreditorer ! men för detta ackord hvarken erbjöds eller kunde erbjudas något slags garanti; hvarföre, och då hr de Rons affärer hitintills städse varit så illa skötta, det 2 ieke kunde väntas att någon klok köpman skulle låta sig nöja med ett sådant aekords anbud och ieke genast taga sip förlust heldre än äfventyra att blifva ännu mera invecklad — skäl, som tyckas hafva varit tillfyllestgörande för oss med: en så högst betydlig fordran ait vägra ackordet och begära utredning. Hr de Ron har vidare förmenat, att han de senare: åren på sina affärer gjort betydliga förluster, och att dessa varit en följd af det utbrutna kriget. 1 allmänhet har man här på platsen fört ett alldeles motsatt språk, Det är nemligen allmänt bekant att handelskonjunkturen under kriget varit för Sverge högst fördelaktig, och att nästan en hrar, som under: denna tid här befattat sig med handel, derpå skör