Aftonbladet – 9 juli 1856, sida 3

vIFe FTIR AR på samma gång densamma. öfverlemnat åt församlingarnes godtycke, att gifva eller icke gifva den andel af lönen utaf församlingen, hvartill. skolläraren, genom sin tjenstgöring kan, enligt meranämda kongl. skolstadga, vara eller. varda.pensionsberättigad. Härtorde vara på sin plats att erinra derom, att civilstatens pensionsinrättning fordrar endast 3 rdr 24 sk. årsinbetalning å hvarje 100 rdr, som i pension derifrån erhålles; hvaremot i det förslag, som i dessa dagar blifvit församlingar och skollärare delgifvit, äskas 5 rdrs årsbidrag af de — jemförelsevis med civilstatens tjenstemän — ännu svagare lönade skollärarne till en pension, som 1 alla hänseenden icke skulle få öfverstiga 100 rdr rmt och hvaraf enka och barn få intet. Det kan således icke gerna antagas, att skollärarne, genom det förslagets framgång, skulle gå miste om den pension utaf församlingarne, hvilken — vi upprepa det — dem i kongl. folkskolstadgan tillförsäkrad är; ehuru församlingar gifvas hvilka nu yrkat sådant. Då emellertid ifrågavarande angelägenhet innefattar en lifsfråga för skollärarne i allmänhet, synes det oss vara af högsta vigt, att få veta, huru kongl. folkskolstadgan, i afseende på folkskollärares pensionsrätt rätteligen bör förstås och tillämpas. I Juni 1856. Fr. Aug. Ekström. N. Gust. Sundelius. Ombud för Westerås stift Ombud för Upsala län vid vid allm. möteti Stockholm. allm. mötet i Stockholm.