alldeles i ordnin . Rik, ung, skön... hvad skulle ni väl kunna sakna?... friheten!... jag återger er den. Ja, om jag ännu en gång skulle passera förbi er port, skall jag med öfvertygelsens värma säga till mig sjelf: Der bor en lycklig man. Ni telar nu liksom jag talade nyss, sade Espårance; men snart skola äfven edra åsigter förändras... Åh nej! om pi ännu en gång går förbi mitt hus; är det ej detta som ni skall utropa lb Oceh hvarför icke? För det första skall jag då icke längre bo der. Hvad vill det säga ? Denna natt blir den sista, som jag der till? bringar, sade Espårance. : Jag förstår er icke, min herre... hvilken skönare boning skulle ni väl kunna finna i hela Paris? I morgon, fortfor den unge mannen skall jag redan hafva lemnat Paris. Huru I Jag väntrifs. i denna stad; ja, madame, den så afundsvärdt lycklige mannen finner sig hafva tråkigt. Och :. och... ni ämnar derföre... åter bege er ut på... resor... är det så?) Ja, min fru.x Kommer ni snart igen ? Aldrig. Gabriella gjorde en häftig rörelse, som tydligt förrådde hennes förvirring och oro. Har man väl vid er ålder,, utbrast den unga qvinnan, så allvarsamma åligganden, att de fordra hela lifvet ? Det är inga affärer. .. Ah!... jag förstår... förlåt... det ser verkligen ut som om jag önskade utforska edrå hemligKeter... men om jag är nyfiken, så är det af deltagande... ja, vi ingingo fori i