Aftonbladet – 5 juli 1856, sida 2

tare, som i flera år wppebållit sig i Polen och Ryssland och derunder varit i tillfälle att lära närmare känna de förhållanden, han här skils drar och Jå hvilka han grundar sina omdömen -om det nyligen utfärdade-amnestidekretet: Den: glada öfverraskning, med-hvilken kvarje vänsaf civilisation och mensklighet helsat några af de åtgärder, hbvarmed Rysslands nya czar utmärkt sin korta regeringstid, bar lidit ett märkligt afbräck genom den så kallade Arnnestiförordning, som nyligen kungjorts och hvilken äfven finnes meddelad uti Postoch Inrikestidningarne för den 5 Junis Efter det att kejsaren vid ett offentligt tillfälle uti Warschau högtidligen förklarat att han, kort före sin ankomst dit, undertecknat en nästan fullständig amnesti för Polens olyckliga söner, och att han sjelf nu medfört fullkomlig glömskasaf det förflutna, finner man af förenämde f-rordning att denna s. k. amnesti inskränker sig till en de ryska sändebuden i utlandet meddelad tillåtelse att-semottaga..ansökningar från sådana polska flyktingar å utrikes ort, bvilka, såsom orden lyda, efter att hafva öfvergifvit sina villfarelser, lifvas af. önskan att återkomma till-sitt fädernesland,-der -de-skola få återinträda uti sina borgerliga rättigheter — ja, om de så önska, — äfven uti statens tjenst, för att rätt kunna ådagalägga-uppriktigheten af sina tänkesätt; från dessa förmäner äro endast de flyktingar uteslutna, hvilka i sitt beteende -ådagalagt en oförbätterlig fiendskap mot kejserliga regeringen och framhärda derutl. — — — Man vet i sanning icke om man rätt bör tro sina ögon vid. genomläsaridet, af detta märkvärdiga dokument, :och.--om -detsamma verkligen blifvitundertecknadtaf kejsar Alexander. Det kan nemligen icke vara honomobekant, att utom, de flera hundra -tusende . polackar, som för så källade politiska förbrytelser irra landsflyktiga kring den vida jörden, andra. hundra tusende-försmäkta uti Siberiens ödemarker; eller-finnas instuckna:uti ryska armåernasleder, till största deleti såsom simpla soldater, under alla de lidanden och förödmjukelser, som -blifvit. den ryska soldatens lott. Sträcker sig väl då denna, så prunkande än: nesti icke till dessa klasser af politiska förbrytare, och är för dem fäderneslandet. för evigt tillslutet?: Dessa sisträmdeäro -likvisst de ende för hvilka en sådan amnetti skulle medfört någon förbättring uti deras öde — ty vistandet på fosterlandets jord, äfven..under den strängaste polisuppsigt, måste naturligtvis af dem föredragas framför grufarbetet i Siberien eller soldattjensten uti Grusien! Men för de polackar, som lyckats rädda sig med flykten undan maktens förföljelser, för dem: kan ett. återvändande. till. hemmet icke medföra annat än de största faror och --enioafbruten ångest och fruktan för hvad som öfver dem komma skall. Kejsar Alexander känner ganska. väl, att icke blott Polen utan hela Byssland står under ett polisvälde, hvars verksamhet. han, med all-sin makt, ickexkan kontrollera, och hvars maktmissbruk är det, som undergräfver bans egen icke blott myndighet utan äfven hans ära och moraliska anseende; ett välde, som gjort Polen till hvad det för närvarande är. — en jemt -brinnande politisk vulkan, som inga amnestidekreter kunna släcka, så länge detta välde derinom måste tolereras — ja, så länge minnet af de oerhörda lidanden, som polska folket genom dess åtgärder fått vidkännas, ännu lefyer. Vi vilja icke betvifla att kejsar Alexander haft någon mening med sin gifna försäkran till Polens folk om fullkomlig glömska af det förflutna, och om sina välvilliga afsigter för detta land. Men han kan-icke vara okunnig om, att de redskap, som en. despotisk styrelse måste. begagna, sakna all känsla för ära, rättvisa och mensklighet, och att det icke finnes något rikare fält för ett dylikt systems handtlangare, än förföljandet af politiskt korprometterade personer och inrapporterandet af nitiska åtgärder för detta ändamål. Kan väl kejsaren allvarligt tro; att någon endå polack med känsla för ära och rätt — ja med vanligt sundt förstånd — skulle vilja antaga det nu gjorda anbudet? Det är icke nog att en 3ådan man derigenom skulle beröfva sig alla garantier för sin goronliga frihet — ty såsom förut blifvit nämdt, det kejserliga ordet skyddar honom icke — i mörkret! — men han skulle äfven nödgas afsäga sig. hvad H. M:t nådigast kallar. hans: drömmerier; men som äro för honom ingenting mer eller mindre än dhela hans lefnads uppgift och värde — sin I brinnande kärlek — sin pröfvade trohet möt fäderneslandet! Det, som et enväldig styT relse kallar, för politiskt brotty är och måste, I för de flesta fall, vara en moralisk dygdt Då sålunda man, uti det förenämda dekretet, från. amnestien uteslutit alla dem, som framhärda outisfiendskap mot-den kejserliga: regeringen, har man visat sig minst försonlig mot I de. ädlaste karaktererna! — Om nemligen nägon af: de polska. flyktingarne: låter sig af I detta dekretfångasy blir det endast de svaga: ste och odugligåste — ty ingen iman af heder Toch. kraft afgifver sin underdånighetsförklaring åt det system; som för evigt smider hans länd i bojor! — H M:t har ju förklarat sin I fasta vilja. vara, att Polen för alltid blifrer I kedjadt:vid Ryssland! oÄr-detsför öfrigt möjs Tligt att vänta af dem, som redan ett fjerde I dels. sekel, med. ära och tålamod, burit törneI kronan: för sin fosterlandskärlek, att de.skulle offra de få återstående åren af on:hedrande lefnad för att, på ännu närmare håll än förut, skåda . sitt lands vanära och förtryck? : Nej. till mensklighetens heder och tröst —-skall na till dettä upprop — JR fila ingen åf dessa män 1 vr SORT