Aftonbladet – 30 juni 1856, sida 2

om han har blifvit sjuk... tänk om han har dött!... Espårance i föngelse . .. Hvad har ni gjort, markisinna ... Så derär det alltid!... En qvinna ljuger, och strax återfaller det på någon annan !... Ni gör mig förtviflad, chevalier, inföll Gabriella darrande. Låtom oss fort återgifva din roisskände skyddsling friheten, köre Crillon, tillade konungen uppmuntrande. Pardieu! det skall ej stå länge på!s utbrast chevalieren, och ilade derifrån med blixtens hastighet. De begge älskande voro ensamme. Sire, har ni ej liksom jag ett samvetsagg? frågade den unga qvinnan och betraktade ömt monarken. Nej, min Gabriella, sedan jag återsett er, gästa endast glädje och lycka i min själlo svarade Hennk och tryckte passioneradt hennes händer. Ack, min Gud ! utropade han hastigt. Hvad fattas er? utbrast Gabriella förskräckt. Den der dåren Crillon har ju sprungit sin väg utan någon af mig undertecknad order! inföll konungen häftigt. Fördömdt, ty om jag känner guyernören på Chåtelet rätt,så får han. den förutan minsann ej ut sin fånge, så Crillon han än är. Skrif fort denna order, sire, 8ä skola vi genast expediera den med en page... och sedan måste ers majestät höra mig. Konungen watte sig genast att skrifva, och han höll ännu pennan i banden när Sully inträdde. Sire utropade ministern, galleriet är fullt af folk, och jag har en god nyhet att förkunna ers majestät. pDen hafva vi vår skyddsengel att tacka för, svarade konungen artigt och undertecknade hastigt frigifningsordern, som Gabriella