Aftonbladet – 28 juni 1856, sida 3

ror, som erkebiskopen sjelf hade medgifvit och erkänt.t:. sntfysr 2 ov : . ——iiö—— Vattenläkekonsten af Louis Fleury, professor t Paris m m. Efter d:r .Scharlaus tyska bearbetning i sammandrag öjversatt af Fingal Möller. Om det till och med för mannen af facket stundom är en rätt svår uppgift, att i öfversättning göra sammandrag af en författares arbete i någon vetenskapsgren så, att detsamma ej förlorar dervid, så måste ett dylikt företag blifva så mycket svårare för den, som icke är hemmastadd i den vetenskap, som utgör ämnet för arbetet,. och icke en gång är mäktig det språk, hvarifrån öfversättningen skall ske, och det är, lindrigast sagdt, nog djerft, att under sådane förhållanden gripa sig än dermed. Det här sagda finner i högsta grad sin tillämpning på öfversättningen af den tyska bearbetningen af professor Fleurys Traite pratique et raisonne d Hydrotherapie. Att den här anmälda öfversättningen är så. bedröflig, som den är, är så mycket mindre förlåtligt, som öfversättaren äfven haft det franska originalet att tillgå. Det -är med verklig harm man finner författarens utmärkta arbete stympadt, förvridet och vanstäldt till den grad, att icke en gång en läkare kan begripa öfversättningen, ännu mindre någon annan; ehuru öfversättaren i sitt dristiga förord uppgifver den vara ämnad att blifva en kort och lättfattlig handledning för allmänheten, och. det ligger ingen öfverdrift i det påståendet, . att. öfversättaren sjelf icke begriper,.sitt eget .opus.iI allra första rummet borde väl en öfversättare af ett arbete, som afhandlar ämnen hörande till läkekonsten, veta hvad Jeilkunde betyder och icke öfversätta. ordet. med Helsolära; Fåräro de sidor.i boken, der ej grofva fel förekomma, fel, hvilka icke ens en skolgosse gerna skulle låta komma sig till last, ty han toge åtminstone. sin tillflykt tili ordboken. — Då omdömet är. strängt, torde bevis vara. af nöden, och.de finnas. tyvärr till öfverflöd., Man finner t;. ex. Eis öfversatt med jern; Oberfläche med öfre del; allmälig — allmän, allmänneligen; Brechmitel — läkemedel; häuffigste — häftigaste; aussetzenden. Charäcter — utslagskarakter; nervöse Schmereen — nervösa krämpor; Schwäche-— trötthet; Verschwörung —i svåra följder; varbildning, uppdrifning bölder; der Wechsel der geistigen und Körperlichen Aufregung und Abspannung — ombytet af andlig och kroppslig uppretning och nedsläppning 0. s. V.y 0. 8. V. Detla må vara nog, för att bes döma den strohet, hvarmed författarens tankar äro återgifna: På. många ställen, der författaren uttalat sig i ämnet ganska bestämdt, inlägger öfversättaren en tvekan och ovisshet i hans yttranden genom ordet: synes o. 3. V., med-.ett ord, hela boken närmar sig i högsta grad ett pekorale. Äfven förläggare pläga vara måne om sitt anseende såsom sådane, men ifrågavarande bok synes vara blott och bart en artikel för spekulation på det allmänna intresset för det ämne, som afhandlas deri. IL.