Aftonbladet – 23 juni 1856, sida 3

I afbrutna. tt! Den 18 offentliggjordes korrespondensen mellan England, Förenta Staterna och Dant mark angående sundstullen. TYSKLAND. Frankfurt. I förbundsdagens session den 13 dennes framlades af Österrikes och Preussens sändebud pariserdeklarationen angående de neutrales sjörätt, samt ett utdrag af konferensprotokollet af den 14 April, angående biläggning, genom bemedling i godo, af konflikter staterna emellan, jemte inbjudning till förbundet att biträda dessa akter. Förbundsdagen beslöt nedsättande af två utskott att derom afgifva betänkande. Preussen. Preussiska regeringen låter, med anledning af en till henne stäld begäran, utarbeta ett förslag till en allmän tysk handelslag, hvilket skall läggas till grund för förbundsdagens öfverläggningar. PORTUGAL. Den nye konseljpresidenten, markis Loul6, ) har tillkännagifvit att han, med undantag af Iden finansiella förvaltningen, ämnar följa samma regeringssystem, som kabinettet Saldanha. SPANIEN. ) De anklagelsepunkter, som blifvit uppstälda I mot drottning Christina äro följande: Hennes förfarande med afseende å Ferdinand VII:s testamente, hennes giftermål med Munoz unI der en tid då hon var regentinna och förmyndare för Isabella, Ecuador-expeditiorien, som ådrog Spanien så många förvecklingar med England, hennes lifliga andel i sammansvärjningen af Oktober 1841, det inflytande hon utöfvat på de politiska ärendena under de 11 år, som föregingo revolutionen af 1834, samt slutligen hennes penningespekulationer, hvilka betecknas som omoraliska. — Det tumult, som nyligen egde rum vid en tjurfäktning i Madrid, har intet med politiken att skaffa. ITALIEN. Il Diritto offentliggör trenne bref af den bekante utmärkte exdiktatorn af Venedig, Manin, i hvilka han framhåller möjligheten och målet för en italiensk revolution. Der, säger han, hvarest, såsom uti Italien jäsningsämnen finnas till öfverflöd, behöfves endast en gnista för att upptända en allmän brand. Det är uti Italiens splittring som dess ovänners styrka består. Må Italien då sluta sig tillsamman inom sig. Det har 23 millioner menniskor, och 25 millioner menniskors vilja låter ej undertrycka sig af några yttre tvångskrafter. Italiens mål är oberoende och förening, politiskt utförda i sjelfva statsförhållandena. — Vietor Emanuel betecknas såsom Italiens konung. Ryska generalkonsulatet i Genua är återupprättadt. Sardinien bar afslutat skeppsfartsfördrag med Förenta Staterna, samt medi. Preussen och tullföreningsstaterna. -— Italienska legionen vägrar att låtå inskeppa sig till Ostindien. Mr EF PR EP FF FE TURKIET. Franska tidningen Le Pays drager i tvifvelsmål uppgiften, att ryssarne förstört fästningarne Reni och Ismail. De skulle blott ha bortfört sina kanoner samt försålt sina magasiner och kaserner. Äfven bestrides uppgiften, att Kars blifvit förstördt. RYSSLAND. Den 11 Juni återkom kejsaren till Petersburg från sin resa. Polens ministerstatssekreterare Ignaz-Turkull har aflidit. Efter honom tros en ryss, furst Golenischtscheff Kutusoff, komma att utnämnas. ; AMERIKA. Underrättelser från Newyork gå till den 4 Juni. Tidningarne meddela nu äfven den depesch af den 27 Maj, i hvilken amerikanska sändebudet i London, hr Dallas, erhöll in: struktioner rörande underhandlingarne i den centralamerikanska frågan. Af denna depesch synes, att Förenta Staternas regering, ehuru den ej vägrat sitt bifall till frågans hänskjutande till en skiljedomstol, likväl på intet sätt är sinnad att frångå den amerikanska tolkningen af Clayton-Bulwerska fördraget. Isynnerhet protesterar den emot hvarj: erkännande af Britaniens protektorat öfver Mosqvitokusten. De saker, som af skiljedomstolen komme att afgöras, skulle deremot endast utgöras af vissa faktiska förhållanden, såsom bestämmandet af den britiska kolonien Belizes gränsor mot Honduras, frågan om Bay-öarne skola räknas höra till Honduras eller ej, begränsandet af Mosqvito-indianernas område och deras territoriala rättigheter o. s. v. Häraf vill synas att England ännu måste göra ganska betydliga medgifvanden endast för att med kabinettet i Washington kunna öfverenskomma om sjelfva vilkoren för en skiljedomstols upprittande. Om denna skiljedomstol förekommer i depeschen följande: Presidenten betviflar icke att ju hvarje europeisk makt, som åtager sig att fälla en sådan skiljedom, skall lösa denna sin uppgift med fullkomlig opartiskhet. Men att vanära sig med en anhållan i denna syftning till en tredje makt, vore detsamma som att bedja dem om en handling, som, om den åtoge sig densamma, skulle belasta den icke allenast med sina egna inre åligganden, utan äfven med de mödor och besvärligheter, som äro förenade med biläggning af utländska regeringars tvister. Presidenten skulle derföre vilja föredraga, att denna fråga, som egentligen rörer sig kring den politiska geograien, mätte hänvisas till några af Europas och Amerikas utmärkte lärde, som, med sin regerings samtycke, ganska väl kunde åtaga sig att afgöra frågan till så väl den engelska som den amerikanska regeringens tillfredsställelse. Ni eger derföre att sätta er i förbindelse med H. M:ts förste statssekreterare för utrikes ärendena för att vinna upplysning om, huruvida de bemm a mm mm MFA mA Lim 2 LE bt fn ng CD Jr ot 0 ee NA me r TR olveiftujt Aasen wan dare.