Aftonbladet – 23 juni 1856, sida 2

Vecko-uppgifter rörande Riksbanken, afgifna den 13 Juni. Fonden till diskontering och utlåning för handel och näringar samt till kassakreditiv åt enskilte personer. a) Vezeldiskontering den 6 Juni till den 13 Juni. Utestående, enligt sista rapporten, 1,197,646: 33. 8. Inbetalning . . so so so so soc 67,111: 18. 10 Sgr 1,130,535: 14. 10. sr . 53,078: 32. 2. Utestående 1,183,613: 47. — b) Utilåning för handel och näringar. Utestående, enligt sista rapporten, 1,352,808: 3. 6. Diskontering . (nbetalning . . . 64,500: — — Sgr 1,288,308,: 3. 6. Utlåning NN 76,400: — — Utestående 1,364,708: 3. 8. e) Kassakreditiv åt enskilte. Utestående, enligt sista rapporten, 806,515: 39. — Iabetalning . . . -220,860: — — H Sgr 565,655: 39. — Uttagning . . so so so. oo. 211,75: — — Utestående 797,405: 39. — Fonden för utlåning med omsattningsrätt. Utestående, enligt sista rapporten, 3,210,806: 18. — Inabetalning . . . se 337: — — Sgr 3,173,489: 18. — Utlåning . . . . so 2 46,220: Utestående 3,219,709: 18. Fonden för utlåning mot hypotek af aktier och publika papper. Utestående, enligt sista rapporten, 57,690: — — Inbetalning . . . vå a 2,100: — — Sgr —55,590: — — Utlåning . . . cn 800: — — Utestående — 56,390: — — Upp: och afskrifningsräkning för enskilte personer. Utestående . . so so so. 43,700: — — Insättning . . os. oc. .c. 200: — — Sgr 43,900: — — sr 2,200: — — Innestående 41,700: — — Den 14 Juni. : Utelöpande sedlar och attester m. MM. . so cs ce so . 37,444,487: 18. 2. Bebållning, tillhörande allmänna . verk och inrättningar samt enskilte so. ss 0 oc 7,593,123: 34. Metallisk kassa i silfver . . . 10,726,887: 6. Dito, förvandladt i riks:dr banko 28,605,032: 16. Uttagning ERE Festerna i Upsala. Vi hafva ännu ytterligare från en af våra korrespondenter i Upsala erhållit en efterskörd af några underrättelser om de der firade festligheterna, hvaraf vi meddela följande. Upsala den 18 Juni. Jag begagnar den stillhet, som inträdt efter d2 slutade festerna, för att tillägga ett och annat till hvad som förut blifvit derom meddeladt. Man har önskat en närmare beskrifning af de lysande anordningarne vid balen å Carolina, och jag vill derföre nu lemna en sådan. Den annars oinredda salen hade måst för tillfället särskilt dekoreras. De utmed salens längd löpande läktarne voro prydda med draperier i blått, med kronor och fransar i gult. Rundt om pelarne slingrade sig spiralformigt ljuslågor ända upp emot läktarne, hvilka pryddes med en tät rad af ljus. Något högre än dessa voro de yttre raderne af kronor placerade, och den mellersta hängde ännu högre, så att det hela af -den rika ljusdekorationen bildade ett högt hvalf af lågor. Vid ena ändan af salen voro fanorna draperade å röd grund; högst i midten satt studentstandaret; omkring detta hängde ledigt och smakfullt de öfriga. Denna dekoration afslutades ofvanföre af ett draperi i blått och gult, som långt nedhängande vid båda sidorna der möttes af höga tropiska träd, hvilka förenade det med den rika grupp af lefvande växter, som utgjorde dekorationens förgrund. Midt emot vid rummets andra ända afskilde fyra pslare, besatta med kronglas i skiftande färger och rikt upplysta, en del af rummet från danssalen. Denna del var möblerad till förmak. Pelarne uppburo trenne hvalf, och ofvanför dem voro ännu ytterligare trenne mindre sådana, under hvilka riksvapnen visade sig. Jag ville önska, att denna beskrifninz kunde gifva läsären ett begrepp om den verkligen praktfulla anblick den ofantliga salen, upplyst af 2 till 3 tusende lågor, måste förete. Tänker man sig härtill en samling af 2200 nästan uteslutande unga personer, de raska ynglingarne, som ridderligt buro sina festtecken, hvar och en i et. af de öfrige brödraländer as färger, de präktiga toiletterna, den hurtiga dansen, de klingande sångerna, den lifliga konversationen — och der behöfves ingen rik inbillningskraft för att skapa sig en tafla af den behagligaste art. Man hade fruktat, att trängsel skulle hindra dansen, men detta blef i allmänhet icke fallet, emedan Upsalastudenterna, som naturligtvis ej deltogo i dansen, för att icke gå i vägen för sina gäster, härigenom hade tillfälle att hålla dansbanan fri och öppen. Under balen serverades damerna i salen, herrarne i det rymliga trapprummet. Klockan mellan 2 och 3 afslutades balen, och det var omisskänneligt, att den bekantskap de främmande ynglingarne här fått göra med den svenska qvinnan lände till båda parternas lifligaste tillfredsställelse. I allmänhet kan man om hela mötet ifrån den nattliga timma, då de främmande välkomnades af en talrik menniskomassas oändliga jubel, ända till dess Upsalas vänliga anblick bortskymdes för de bortfarande vännerna, säga, att man öfverallt varseblef ett omisstydeligt och flärdfritt uttryck af varmt deltagande, som genom personlig bekantskap och derpå grundad högaktning stegrades till verklig vänskap. Upsala studentkår har sökt, och vi tro ej att den deri misslyckats, att gifva glada minnen till återskänk för sina egna oförgätliga hågkomster från Köpeovhamn, Kristiania och Lund; och då det för Upsala måste vara omöjligt att i dyra anordningar täfla med tvenne hufvudstäder, samt studenterne ansett de yttre festerna vara af endast sekundär betydelse, hafva de trott, att ett hjertligt emottagande varit det vigtigaste, och undvikit ett slöseri, som dessutom hade varit oförenligt med deras egna tillgångar och plikter, och derföre äfven för gäåsterna okärt. Jag tror också, att främlingarne icke i den småstad, der Sverges första universitet är förlagdt, kunnat vänta något mera än jag hoppas att de funnit — enkla, men ovedersägliga bevis på kärlek och broderlighet. Alla anstalter vittnade om en god ordning och Upsala studenter stå i detta afseende i stor förbindelse till bestyrelsen och särskilt till kå rens Ardföranda . cotudantän Rd nmvictk Thalia mr