Utrikes Korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 11 Juni. Allmänna deltagandet är i detta ögonblick uteslutande riktadt på de förfärliga olyekor, som nyligen drabbat departementena i södra och mellersta Frankrike, och hvilka, efter att hafva bortryckt så många arma varelser, gjort så många andra till ett rof för sorgen och nöden. De närnare omständigheterna vid dessa olyckshändelser känner ni redan. Under det mångas börsar öppnas för att bereda någon lindring i dessa talrika olycksfall, söka andra personer åter, på engång rörda och uppskrämda, efter medel, hvarigenom man skulle kunna förekomma dessa öfversvämningar, hvilka, om de än ej alltid, Gudi vare lof, ba samma utsträckning och våldsamhet, som den vi nyss bevittnat, likväl hvarje år tillen icke obetydlig grad väcka bekymmer. Flere planer till skydd emot dessa flodernas uppror ha redan lagts i dagen. Det är märkvärdigt, att bergens återplanterande allmänt förekommer bland de uppgifna botemedlen. Jag behböfver ej för er omtala kejsarens förhållande under dessa sorgliga tilldragelser. Tidningarne ha ej lemnat er i okunnighet derom. Jag vill blott nämna, att jag af åsynavittnen hört, att han drifvit medlidandet ända till oförsigtighet, styrt sin häst ned ivattnet ända till bukgjorden med fara att drunkna, och vid flera tillfällen kastat sig, åtföljd af blott en person, i bräckliga, af en enda roddare förda farkoster, hvilka det minsta träd kunde ha kommit att kantra. Man underlåter ej att säga, som ni väl kan föreställa er, att deita endast varit af politik, men det ligger i alla fall en viss förtjenst uti att med fara för lifvet ådagalägga politik. Jag har mig ej bekant, att många kejsare utsatt sig för faran att drunkna, i ändamål att bringa hjelp åt sina undersåter. I anledning af 1856 års öfversvämningar har således Napoleon III i häfderna tecknat en sida, som ej kommer att förbises. Det är tillåtet att tro, det han blifvit särskilt gripen af att se dylika olyckor drabba Frankrike just vid tidepunkten af hans sons döpelseakt. Det har gått ett rykte, att denna akt skulle uppskjutas till den 15 Augusti. Hvad som gör ett sådant uppskof tvifvel underkastadt, är att större delen af omkostnaderna redan blifvit gjorda. Ställningar, bestämda för alla slags förlustelser, såsom fyrverkerier, illuminationer m. m., ha blifvit uppförda nästan öfverallt. Hvad somssynes mera visst, är att balen på Hötel de Ville icke kommer att ega rum, och att den summa. som dertill skulle användas, kommer att gifvas åt de af öfversvämningen lidande. Det synes ock i sanning betänkligt att officiellt dansa i Paris, under det klagorop höjas från en så stor del af Frankrike. Hvilka åtgärder skall väl nu regeringen vidtaga för att afhjelpa dessa stora olyckor? Man talar om skattefrihet, om organisering af verkstäder för att skaffa arbete åt dem som sakna sådant. Men hvad förslår allt detta för att möta den omätliga förstörelse, som det här gäller att åtminstone lindra, om ej att helt och hållet afhjelpa? Några tidninsar föreslå ett lån. Det skulle ej förvåna mig att se regeringen vidtaga denna utväg. Öfversvämningarne ha föröfrigt framkallat några teorier öfver en gemensam solidaritet smellan medlemmarne af samma politiska samnälle. Hr Girardin tager sig häraf anledning. LSD