Aftonbladet – 7 juni 1856, sida 3

icke alldeles beherrska, så åtminstone dölja sin verkliga rörelse. Herr chevalier, sade han, ni vet sjelf hvad en resa vill säga; man föresätter sig att endast tillryggalägga hundra steg, och man tillryggalägger tusen. Vägen har sina myatiska behag, som oemotståndligt tjusa den resande, träden tyckas sträcka sina armar emot honom och ömt kalla honom! framåt, så att han helt ofrivilligt kommer vida längre bort än han någonsin tänkt, kanske önskat. Jag visste icke att ni hade en sådan smak för turistlifvet... jag ansåg er snarare särdeles fallen för beqvämlighet. Det är sant; också inrättar jag mig öfver allt hvar jag är så beqvämt som möjligt. Desto bättre; men mig förekommer det i alla fall som om ni både blifvit mager och blek. Det kommer förmodligen af hettan. Hettan ... då det fryser så att man knapt kan stå på benen. Här i Frankrike ja, men icke der, hvarifrån jag kommer. Hvarifrån kommer ni då?... Kanhända från Kina ? Huru, herr chevalier,, sade Espårance förvånad, ni vet då icke hvar jag varit ? Nej, det vet jag visst icke., I Men ni har ju skrifvit ett bref till mig, som ganska riktigt kommit mig tillhanda. Ja, nog har jag skrifvit, men hvart, visste! ag icke... Desto bättre att ni fått det. I Huru skall jag förstå denna sällsamhet ! itropade Esperance, ni skrifver utan att veta vart, och jag får brefvet utan att ni skicsat det? Sådana der änderligheter härda endast nig, min bäste Espårancep, sade Crillon mun-! ert. Men för att icke vidare reta er nyfisj enbet, vill jag hä berätta er huru allt till-? sått. Om ni mins, så tog ni mycket hastigt