Aftonbladet – 4 juni 1856, sida 2

enskilta och tillägg af orden: samfälta skogar, bk som blifvit öfverlemnade till menigheters dispoIr sition, och hvilka mellan delegarne förblifva jt oskiftade Cc. Den nästföljande punkten i utskottens för-! slag, som föreslår skyldighet för skogsegare att, efter nedbuggning af skogen å en areal af mer än 5 tunlands vidd, draga försorg om skogsplantering till återväxt å lika stor areal, väckte en ganska varm diskussion, derunder hrr Wern, Wallenberg, Björck, Falhem, Sundblad, Arnberg, Berger, Stolpe m. fl. yrkade ! Å l s L6 afslag å denna hemställan, emedan de ansågo 4 G E l s l 4 f vv -—den enskiltes eganderätt till skog vara derigenom alltför nära trädd, hvaremot hrr Inde-:! betou, Cassel, Hasselroth, Ekenman, Palander, Malmborg, Rett:g m. fl. yttrade sig för bifall, hvilket äfven, med 18 röster mot 18, genom den förseglade sedeln blef ståndets besint, ! likväl med den förändring, att efter orden vidd, skulle införas på ett ställen. Fjerde punkten, angående ifrågastäldt för-is bud mot nyinköpt skogsmarks, utom i bergslag, ! afsalu eller begagnande inom tre års tid efter ! köpet annorlunda än till husbehof, afslogs med : röster mot 18. Förslagets 5:te punkt, om : förbud, vid vite af 33 rdr 16 sk.bko, mot olof-1 ligt svedjande af skog, utom i åker, äng och ! rätter beteshage samt kärrmossar, bifölls af 261. röster mot 16. Under debatten yttrade sig: endast hr Björck mot förslaget. Slutligen förekom den till sin princip vigtiga politiska frågan, huruvida, på sätt utskotten hemstält, Rikets Ständer borde åt Kongl. Maj:t öfverlemna att i ekonomisk lagstiftningsväg låta utarbeta och utfärda ny författning angående skogarne i riket, eller endast hos Konungen anhälla, att K. M. måtte till näst sammanträdande ständer öfverlemna förslag till ny författning i ämnet. Utskottens hemställan i denna del försvarades af hrr Indebetou och Rydin, men bestriddes af hrr Hasselroth, Berzer och Henschen, hvaremot hrr Wallenberg och Björck yrkade återremiss. Vid voteringen beslöts med 26 röster mot 13, att af Konungen begära e proposition i ämnet till nästa riksdag. Hos ridderskapet och adeln upptog debatten hela plenum den 11 November både föroch eftermiddagen. Den förnämsta delen deraf omfattade frågan, huruvida Rikets Ständer :borde öfverlen.na ärendet till regeringens afgörande, eller hos Kongl. Maj:t anhålla om förslag i ämnet till nästa riksdag. Sistberörde välgrundade åsigt försvarades af hr ÅA. von Hartmansdorff, friherre A. OC. Raab, A. Ribbing och i viss mån af herr N. von Koch, men bestriddes hufvudsakligen af grefvarne E. Sparre: och G. Lagerbjelke, samt afslogs vid votering med 24 röster mot 10. Ingen ledamot motsade utskottens afstyrkande af förslaget om den s. k. trakthuggningsmetodens påbjudande såsom lag, för så väl allmänna som enskilta skogar; hvaremot ståndet antog enahanda redaktion af 1:a punktens 1:a mom. som borgareståendet i afseende på hushållningssättet å kronans och boställenas skogar samt dessas tillsyn af jägeribetjeningen. Anmärkningar deremot gjordes hufvudsakligen af friberre Raab och hr von Hartmansdorff, hvilka önskade dels att momentet borde omfatta äfven sådana skogar, som tillhörde fromma stiftelser, dels a) att inga kronoskoIgar hädanefter må till enskilta afhändas, samt latt öfverlåtelsen af kronans mark genom afvittringarne i de norra länen följaktligen, så jfort ske kan, inställas; b) att en i möjligaste T måtto fullständig uppgift å kronans ännu ibeÅ båll varande skogar måtte Rikets Ständer meddelas; c) att den ökade afkastning, som en förbättrad hushållning med skogarne å boställens och fromma stiftelsers mark bör medföra, icke bör blifva en opåräknad inkomst för innehafvarne allena, utan till viss del äfven komma kronan till godo. Detta förslag motsades, hvad angick frågan om afvittringarnes inställande, af friherre C. O. Palmstjerna hr N. von Koch, grefve E. Sparre m. fl., hvaremot hr von Koch föreslog, att de angående afvittringen å allmänningar gällande författningar måtte öfverses. Utskottens förslag angående tillsyn å samdfälta oskiftade skogar, antogs på tillstyrkan af grefve Lagerbjelke m. fl., men med enahanda förändring som borgareståndet beslutat. Friherre Raabs förslag om en underd. hemställan till Kongl. Maj:t, att en i möjligaste måtto fullständig uppgift å kronans ännu i behåll varande skogar måtte Rikets Ständer meddelas, afslogs med 20 röster mot 16. Den nästföljande punkten i utskottens förslag, angående skyldighet för skogsegare, att efter nedhuggning af skogen å en areal af mer. än 5 tunnlands vidd på ett ställe, draga Jörsorg om skogsplantering till återväxt å lika stor areal, bestriddes af friherre C. O. Palmstjerna, men försvarades af grefve C. M. Björnstjerna, friherre C. J Alströmer, grefve E. Sparre, friherre W. F. Tersmeden samt hr E. H. Carleson, samt bifölls, hvaremot friherre Raab, hr v. Hartmansdorff, hr v. Koch och grefve Liljencrants önskade, att skogsplantering till återväxt på enskilt skogsområde måtte påbjudas, endast så vida den utan särdeles uppoffring kunde ske. — Fjerde punkten, angående ifrågastäldt förbud för nyinköpt skogsmarks afsalu eller -begagnande inom tre års tid efter köpet annorlunda än till husbehof, blef af adeln afslagen, samt i stället en af friherre Raab föreslagen, mera rymlig redaktion antagen, nemligen att köpare a skogsmark under viss lämplig tid efter egen domens tillträde må hindras att skogen annorlundå än till hemmanets eget behof begagna, så vida ej genom behörigen uppgjord och af vederbörande gillad hushållsplan kan