att förhandlingarne måtie leda derhän, att denna tribut, som så föga öfverensstämmer med nutidens rättsprinciper och idger om hanlelns frihet och som särskilt för Sverge såsom innehafvare af den ena öresundskusten måste kännas särdeles besvärlig och kränkande, måtte alldeles försvinna, mot det att Danmark, för uppgifvande af en rättighet, som genom traktater och konventioner blifvit detsanima tillförsäkrad, erhölle någon måttligt beräknad kapitalersättning. De svåraste hindren för en sådan utlösning eller kapitalisering ha hittills ansetts ligga dels i Englands bestämda motvilja mot Öresundstullens upphörande, dels i intriger från Rysslands sida, som gerna velat ha sundstullfrågan öppen såsom ett medel, både att hålla Danmark i beroende, och att framkalla afund och ond blod samt såsom vanligt fiska i grumligt vatten. Man finner af de senaste underrättelserna om sundstullkonferensens förhandlingar och arbeten, att dessa för någon tid afstannat till följd af det motstånd, som de gjorda förslagen om tullens kapitalisering rönt från engelska regeringens sida. Deremot bekräftar det sig, att Ryssland, hvad man alls icke hade väntat, nu gifvit efter ochlemnat sitt bifall till nämde förslag, hvilka äfven blifvit antagna af Sverge och Norge samt Oldenburg. Danska tidningar med dagens post meddela nu det protokoll, som den 9 Maj blifvit undertecknadt af de förenade rikenas samt Danmarks och Rysslands fullmäktige och i hvilket en summa af 35 millioner danskt riksmynt (1 rdr danskt riksmynt — 2 rdr svenskt riksmynt) bestämmes såsom det kapital, medelst hvilket sundstullen skulle ersättas. Till detta kapital skulle Sverge bidraga med något öfver 4!, procent (1,590,503 rdr danskt riksmynt) och Norge med nära 2 procent, då England skulle bidraga med 28, Ryssland med 27, Preussen med 12 procent o. s. v. Vi äro icke för ögonblicket i tillfälle att närmare granska grunderna för fördelningen, men under förutsättning att den är efter billighet och rättvisa uppgjord, se vi i det nämda protokollet, som förmodligen snart kommer att biträdas af flera makter, åtminstone ett steg framåt till lösningen af denna kinkiga och maktpåliggande fråga. a Vi kunna likväl äfven vid meddelandet af denna handling icke undertrycka den förvåning och harm, hvarmed vi återigen vid detta tillfälle, likasom så ofta förut, finna Sverges och Norges folk nödsakade att ur utländska tidningar hämta underrättelser om de vigtigaste statshandlingar rörande de förenade rikenas förhållande till utrikes makter, under det regeringen sjelf här hemma dermed fortfarande drifver ett frimureri, som af ingenting rättfärdigas. Protokollet har följande lydelse: Då H. M. Kejsarens af Ryssland oeh H. M. Konungens af Sverge och Norge regeringar ha tillträdt de af H. M. Konungens af Danmark regering gjorda förslag med afseende på utlösningen af Sundsoch Bält-tullen, ha nämde deras majestäters fullmäktige samt Danmarks fullmäktig för underhandlingen om tullen kommit öfverens om att konstatera genom detta protokoll de särskilta punkter, som blifvit antagna i denna underhandling. Ehuru H. K. H. Sto:hertigen af Oldenburg likaledes har tillträdt de ofvannämda förslagen, har H. K. H:s fullmäktig dock icke kunnat deltaga i denna akt, då han för ögonblicket är frånvarande från Köpenhamn. Hans danska majestäts fullmäktig, rekapitulerande de af honom i konferensen den 4 Januari och 2 Februari detta år gjorda förslag, bestämmer dem på följande sätt: Danmark afstår från Sundsoch Bälttullen mot en ersättning af 35 millioner riksdaler riksmynt på följande vilkor: : a) Utlösningen skall innefatta alla de i handeln och skeppsfarten i Sundet och Bälterna intresserade makter. För att tullens afskaffande skall bli obligatoriskt, måste alla de vid underhandlingen representerade makter gå in på densamma, och förbehåller sig Danmark att underhandla särskilt med de icke representerade makterna. 53) Nämde summa, 35 millioner, skall betraktas såsom ersättning för tullen på fartygen och tullen på laddningarne. Tullen på skeppen skall repartiseras efter flaggen; tullen på laddningarne skall repartiseras med hälften på de.genom Sundet och Bälterna införda och utförda varor. e) Betalningen af den andel, som, efter den i konferensen den 2 Februari framlagda öfversigt, faller hvar och en af de representerade makterna till last, skall försäkras Danmark på ett sätt, som kan förekomma det tillfredsställande. Vid den d. 4 Januari hållna konferensen voro tillstädes de fullmäktige från Österrike, Belgien, Danmark, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Preussen, Ryssland samt Sverge och Norge. Vid konferensen den 2 Febr. var, utom nämde fullmäktige, tillstädes H. K. H. storhertigens af Oldenburg fullmäktig. Hans danska majestäts fullmäktige upprepar hvad han redan meddelat i konferensen den 2 Febr., att enligt hans regerings bestämda order, är den ofvan angifna summan minimum för den ersättning, som Danmark tror sig berättigadt att fordra för Sundstullens afskaffande. I öfverensstämmelse med de för repartitionen af den eventuella ersättningen föreslagna principer, äro de andelar, med hvilka de särskilta i denna underhandling representerade makter skola bidraga till den nämda summan, 35 millioner riksdaler riksmynt, följande : Danmark . . 1;122,078 rdr d.riksm. 3,21 procent. Österrike . . 29,434 dito dito 0,08 Belgien . . . -301,455 dito dito 0,86 Spanien. . -.: 1,020,016 dito dito 2,91 D Frankrike . . 1,219,003 dito dito 3,48 England -. -. 10,126,855 dito dito 28,93 ? Norge -. --666,225 dito dito 1,91 Oldenburg. -. 28,127 dito dito 0,08 Nederländerna : 1.408,060 dito dito 1,02 Preussen . . 4,140,027 dito dito 27,93 Sverge . . . 1,590,503 dito dito 455 D Summa 31,692,776 rår riksm. Den återstående summan, 3,307,224 rdr rit sm., faller de i denna underhandling icke representerade makter till last, för så vidt dessa makter ha kunnat