Aftonbladet – 8 maj 1856, sida 2

rymmas en och annan plats åt innehafvare af statens förnämsta värdigheter; hvilka gjort 1 en Herrmansson, en Fersen, en Lager m. fl. ; men man torde näppeligen kutna hänföra grefve Hamilton till denna kategori, lika litet som man kan jemföra honom med de män, som före honom innehaft den plats han nu skall intaga (den nionde stolen inom akademien). Adlerbeth, som först intog denna plats, var utmärkt vitter författare och klassisk öfversättare af klassiska mästerverk, HansJärta, som efterföljde honom, var en af de största mästare i svenska språkets stilistiska! behandlirg och intog.en hög. plats bland vära yppersta skriftställare. Skogman, som senast infighade platsen, håde med förkärlek sysselsatt sig med den romerska litteråturen och öfver densamma utgifvit värderika afhandlingar samt dessutom i flera mera omfattande arbeten inlågt förtjenster såsom författare. Dessa trenne voro högt uppsatta embeismän, men vid deras inväljande förbisig: man icke de paragrafer i akademiens stadgar, som föreskrifva, att afseende skall endast hafvas på skicklighet och att akademiens: yppersta och angelägnaste göromål är att arbeta på svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaperna som särdeles i anseende till skaldekonsten: och vältaligheten. s Om grefve Hamiltons litterära verksamhet veta vi endast, att han tillsammans-med Pettersn utgifvit ett Bibliotek för krigshistoria och krigskonst samt i WitterhetsHistorieoch. Antiqvitetsakademiens handlingar fåtit trycka tvenne afhandlingar, den ena Om krigsmaktens och krigskonstens tillstånd i Sverge -under Gustaf II Adolf, den andre .Om grekernas befästningskonst. Dessa -arbeten, som visst icke röja någon utomordentlig stilistisk talang, ha möjligen kunnat rättfärdiga grefve Hamiltons inväljande till le damot. i. krigsvetenskapsakademien, i vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien samt i kongl. samfundet för utgifvande af handlingar rörande Skandinaviens historia, men att han genom dem i någon mån skulle ha dokumenterat sin befogenhet såsom vitterhetsdomare och lagstiftare för svenska språket, det måste man på det högsta bestrida. Om grefve Hamilton såsom mecenat känner man endast, att han uppmuntrat danskonsten. genom att.i Norrköping. inrätta en filialafdelning :af Amarantherorden. . Grefve Hamiltons inväljande i svenska akademien bestyrker endast. ytterligare den gamla erfarenheten, att. dit, hvarest nådens golsken för ögonblicket faller, vända sig äfven de hedersbevisningar, som icke äro direkt beroende af högsta vederbörande, liksom den äfven — då man vet, att politiska konsiderationer ofta göra sig gällande inom svenska akademien — torde vittna derom, att den politiska: fraktion, för. hvilken: grefve Hamilton på sätt och vis står i spetsen, för närvarande är .på modet inom kretsar, der man knappast borde vänta sympatier för junkerväsendet. res varse — H. M. Konungen har till riddare af Svärdsorden utnämt majoren vid danska artilleriet 0. Budde: Lund, hvilken äfven af H: M. Konungen af Danmark erhållit tillåtelse att bära dithörande dekoration. ab — Professor Nielsen. uppträdde i går afton åter å kongl. teatern för: fullt hus, i den kongl. familjens närvaro och under stormande bifallsyttringar. Han upprepade på allmän begäran. den af Ploug. författade helsningen och-deklamerade derefter Julelegen,, ett humoristiskt stycke af den för icke längesedan i förtid bortgångne danske diktaren. J. F. Hansen, samt Döbeln vid Jutas.; öfversatt af H.: P. Hölst. Utom programmet framsade professor Nielsen, då ön framropades, ytterligare tvenne stycken, nemligen en tysk dikt: Kaiser Joseph und der Reiter Johann Stauff af Gödke v. Adlersberg, innehållande en vacker och roande teckning af den gamle husaren, som i alla lifvets skiften; äfven då han ingenting hade att äta, tröstade sig dermed att i Mich hat mein Kaiser angelaeht Und mir ein Kompliment gemacht; samt till slut det lilla älskliga poemet Menneskets. Eugle, af Ingemann. I afton uppträ-. der hr Nielsen för sista gången. — Sångaren Aloys Ander, som härstädes kommer att-gifva gästroler; anländesi-går afTton med ångfartyget Gautbiod från Lybeck. — Den äfven i Stockholm bekante och T värderade violinspelaren Maurice Leenders har nyligen gifvit, en konsert i Kristiania, hvarvid han skördade stört: bifall. — Prins Napoleon -besökte den 29 April Havre och besåg derstädes ångfartyget le Corse, på hvilket prinsen, efter hvad det påstås, skall begifva sig.till. Stockholm för att I föra? drottningen af: Sverge till Frankrike för löfvervarande af den kejserliga prinsens dop. — Gefleborgs läns hushållningssällskap har till. deputerade vid. det jernvägsmöte, som I kommer att. hållas. här i hufvudstaden den 24 och 26 dennes, utsett grosshandlaren P. MuTren och rådman E: D: Grape. — Studentmötet. Man läser i tidningen Upsala : Tfäruaranda Atndoentkår valde i mår on äl 11 ner