Aftonbladet – 5 april 1856, sida 2

FRA 1 00 IPB MTSAG LIG gor till besvarände; ——L LL — Svenska Tidningen har upptagit vår artikel sistlidne torsdag till bemötande, och ehuru de på detta håll vanliga utgiutelserna om oppositionspressens nobillighet och oförstånd i sitt klander, m. m. icke heller nu kunnat uteblifva, har hon dack på det hela upptagit vår artikel med en hofsamhet, som från hennes sida är nog ovanlig och söm förtjenar vårt erkännande; Vi kunde väl hafva åtskilligt ält änmärka 1 anledning af hennes betraktelser och torde en annan gång återkomma till vissa delar deraf. För närvarande inskränka vi oss till anförande af följande ställe ur det svar, som Svenska Tidningen behagat ifva på vår till herine ffämställda fråga on det nuvarande förhållandet emellan konungen och hans råd: vÅtt genomdrifva ett beslut eller en befordran af vigt emot konungens förut fattade mening -— under annat vilkor än att en rättsinnig konung viker för goda skäl, — är stridande mot vårt regeringssätt, med klara ord uttryckt, så väl i regeringsformen föm i ansväriglötslagen, der döt heter, att statsråden skola endast konungen råd gifva, men icke jemte konom regeran. Hvarefter Svenska Tidningen utbreder sig i uttryck af förtroende till konungens nuva: rande rådgifvare, att de förträffligt uppfylla bita åligganden såsom sådane, förmenande att Aftonbladets tvifvel härbm endast grundar sig på fördom och bristande kännedom om dessa mäns karakter. Svenska Tidningen har väl icke härvid uttryckligen åberopat, men synes dock icke otydligt åsyfta äfven regeringsformens så ofta åberopade och så ofta misstydda 4:de paragraf, som säger, att konungen eger att allena styra riket. Det torde derföre icke våra ur vägen att påminna om huru lagstiftaren velat hafva detta stadgande förstådt i sammanhang med det strax derpå i samma paragraf följande, att han dock i de fall, som i regeringsformen stadgas, skall inhämta un: derrättelse och råd af ett statsråd. En någorlunda upplysande ledning för omdömet i detta afseende får man af det memorial, som af konstitutionsutskottet vid den grundlagstiftande riksdagen afgafs den 2 Juni 1809 och hvaruti grunderna för det då afgifta förslaget till regoringsform i korthet utvecklades. Vi läsa deruti bland annat följande ord: Makten att styra tillkommer, efter Utskottets Förslag, odelad; Konungen. Men Hans bösldi kunna icke förhastadt fattas, icke bestämmas efter ensidiga underrättelser och råd af dolda personer utan ansvarighet. Han måste i alla mål låta sig upplysas af ett ofenteligt StatsRåd, hvars Ledamöter, ställde under ansvärig het, teke blöt: för deras Attrade rådslåg, utan äfven för deras tystnad, då de bordt råda, måste sjelfve sorgfälligt söka upplysningar, för att bevara sitt lif, sin välfärd och sin heder. På detta sätt och genom de öfriga medel, som äro föreskrifne, i afseende på ärendernes beredande, bör Konuhgen icke i något fall kunna missledas, bör ällmänna rösten icke kunna hindras att, genom någon organ, tränga fram till Hononi. Vi fråga nu: Anser Svenska Tidningen med sin närmare kännedom om de män med sjelfständig öfvertygelse, som skola finnas i konungens tråd och som sägas äfven begagna denna öfvertygelse vid ärenderas flöte dragning, att det verkligen vid behandlingen af regeringsärendena så tillgår, som lagstiftaren enligt dessa ord åsyftat? Låter konungen verkligen i alla mål upplysa sig af sitt statsråd, såsom här säges? Och om detta icke skett eller sker, är det icke konungens rådgifvare, som äro derför ansvarige? Hafva esse månne handlat så, att de visat sig fullt genomträngde af den. allvarliga sanningen, att e äro ansvarige icke blott för sina yttrade rådslag, utan äfven för sin tystnad, då de bort råda? Hafva de begagnat de medel deras höga ställning gifver dem, ätt i sin mån bidraga dertill, att den allmänna rösteil trärget fram till konungen? Hafya de det gjort, men konungen icke desto mindre i många, äfven vigtiga, mål handlat antingen utan eller tvärt emot deras råd och föreställningar, är. man då icke berättigad till det antagandet, att desse män, huru aktningsvärd deras karakter än i öfrigt