Aftonbladet – 1 april 1856, sida 2

VV VV AV nn Skenheligt, att vi stanna qvar här i sällskap med den rojalistiske öfversten ? Hvarför inte? ... Vi hafva ju fred, svarade de Brissao med väl spelad likgiltighet. Man skulle möjligtvis kunna göra några , uttydningar öfver detta mötes, tillade hidal: gon, och ni gyneå utomdess sjelf tveka. Ja, visst fan tvekar jag, ty det anses mindre artigt uti Frankrike att gå sin väg när en främmande kommer. Grefvens låtsade motstånd hade redan störtat spanioren tre fjerdedelar uti snaran. Jag besvär er uti lagens nämn, Bennors, sade han öch sjönk alldeles ned uti den, att ej stanna qvar här, ty ni skulle verkligen i hög grad komp:omettera e-. Kanske att ni har rätt, återtog de Brissac eftertänksamt, För Guds skull, herr grefve, gå innan det blir för sent. Må göra, efter ni nödvändigt vill det... ni är en man med häfvud, don Jose. Jag skyndar att befalla fram edra hästår. Våra hästar, kapten, jag räknar på att ni. följer mig ? Denna okonstlade inbjudning förvred helt och hållet spionens hjerna. Öfvertygad om att Brissac endast kommit till Ormesson för grefven af Auvergnes skull, inbillade han sig nu att den diplomatiske guvernören ej ville låta! honom bevittna den kungliga bastardens möte med sm familj; och don Joså såg sig redan! i sina tankar en stor man, genom sitt mäk-! tiga snille kallad att utreda alla dessa jätte-! stora intriger hvilka sammanknötos under hans ögon. i Men ingeating var mera rörande att se än rerr dEntragues förtviflan under denna all. nänna uppståndelse. Hvad skulle ligan tänka om honom, som mottog den rojalistiske öfversten i sitt hus?...!. j