Aftonbladet – 28 mars 1856, sida 2

med sig till Asien. Då franska regeringen icke ville tillåta någon minskning af de allierade trupperna på Krim, så ansåg han efter mogen öfverläggning det bästa vara, att, för att Viviatiska köntingenteh skulle blifva fulltalig, de 10,000 man turkar, hvilka bilda garnisonerna vid Kertschsundet skulle ställas under engelska officerare, att Vivians 10,000 man ginge från Bosporen ull Balaklava och att i deras ställe lika mycket af de der stående turkiska trupperna användes för expeditionen till Redut-Kaleh, och de ännu felande p: hemtades från Bulgarien. Simmons slutar denna förlic klaring med den korta, men betydelsefulla anmärk-1r: ningen, att Porten icke kunde utföra expeditionen ft utan att titderstödjas med transpörtskepp. p Det kan antagas för gifvet, att Stratford ej förih summat begagna sig af den så ofta anlitade tele-l sl grafen, för att befordra dessa båda vigtiga medde-l landen till London. Dertill kommer en särskilt yttre I sc sannolikhetsgrund: att han ger sig någon tid medla den skriftliga förklaringen öfver noten af den 3111 Juli, nemligen ända till den 8 Augusti (ankommen z till London den 20). Det finnes slutligen två inrell: grunder, som fullkomligt undanrödja allt tvifvel. Han c hade den 23 Juli afgifvit en oriktig rapport om turle kiska ministerens beslut, nemligen att densamma u vore nöjd med ätt 10,000 man finge tagas från Krim; I 4 borde han icke tillgripa det skyndsammaste medellb att i London beriktiga ett misstag, irinan beslut byggI f des derpå ock ed ny dyrbar tid ginge förlorad. Hani2 har också gjort det; ty i telegrafdepesclien af den 4 Augusti förbjuder Clarendon att företaga några för-r ändringar med garnisonen i Jenikale vid Kertsch-53 sundet ; och i de skriftliga depescher, som han ända I n till denna dag erhållit, hade ej förekommit ens dens ringaste antydning om ett sådant arrangement. Omji man läser dokumenterna enligt deras tidsföljd, så synes detta förbud alldeles oförklarligt; liksom hade det fallit ned från skyarne. Det hade funnits ett enkelt medel att undanrödja denna förmodan, i fall den var ogrundad: att ange det datum då Stratford emottog den turkiska noten af den 31 Juli. Hade hon kommit honom tillhanda efter den 4, så förföll suppositionen; Daton är tvärtemot all praxis ingenstädes ätgilven; Stratford skrifver den 8 Åugusti, att han för flere dagar sedan emottagit en vigtig not, och bifogar afskriften af ett utförligt svar som han aflåtit till Fuad Effendi. Detta svar är dateradt den 4 Augusti. Detta vore icke första gången som diplomatiska konstellationer kunde beräknas med samma noggrannhet som de astronomiska; blåboken om ungrarne ilinehåller flera; gänska instruktiva fall af det slaget. Slutligen lär det väl altså vara riktigt kombineradt, att Clarendons telegrafdepesch af den 4 Blifvit aflåten till svar på ett telegrafmeddelande om noten af den 31 Jili, öck depeschen af den 9 till svar på en dylik angående öfverstelöjtnant Simmons rapport af den 2 Augusti. För att alltså i korthet sammanfatta resultatet af Pm os mr —a 4 MD KA Re E denna hoptrassling: Sedan planen att skicka vivian-. ska kontingenten till Asien blifvit omintetgjord ge-l 1! nom engelska regeringens vetd, fattär Porten en nylt plan, beroende derpå att 20,000 mia skulle bortdragas från Krim. Denna plan körsar sig med tillåtel-Å sen att borttaga 10,000 man (hvilka skulle ersättas i genom Vivian), imen på intet vilkor mera, d. v. 8. med ett veto. . De nästa veckorna upptagas af för-1 handlingar öfver denna svårighet, som alltjemtbei handlas med stort allvar, såsom vore den en märk-i lig naturtilldrägelse, men emellanåt äfven med myc-. ken humor betecknas såsom ett problem för Porten. 11 I sitt svar till Porten af d. 4 Aug. på noten af d. 31 : Juli talar Stratford först mied tillförsigt: om sin k. uppriktighets, om den smärta hvarmed han meddelat. ministeren Clarendons första veto, om England, såsom den hjertliga och oegennyttiga bundsförvandt, som vid sina vänskapliga rådslag ej hade något annat mål än att förmå Porten att, i stället för att hopa fel på fel, vidtaga sådana åtgärder; som på afstånd (!) visade sig såsom de ändårnålsenligaste,. Det vore icke rådligt, att hemma kontingentens organisering, eller att för tidigt sätta densamma på prof; deremot förefunnes måhända icke samma betänklighet mot truppernas bortdragande från Bulgarien, d. v. s. mot det der beslutet, som vore mer att beundra än gilla, såsom han hade uttryckt sig den 28 Juni. Detta, trodde han, skulle hans regering bifalla; men kunde döck icke ansvara derför. I rapporten af den 8, med hvilken öfverlemnas denna skriftvexling (den 31 Juli och 4 Augusti) till lord Clarendon, framträder för första gången någorlunda tydligt den afsigt, som dittills blifvit förborgad under den konstfulla fraseologien, nemligen att tvinga Porten att taga från kärntrupperna vid Balaklava de 10,000 man som ännu erfordrades för kontingenten. Han säger för första gången rent ut, att frågan vore, huruvida det kunde tillåtas Porten att från Krim borttaga 20,000 man, och i stället ditskicka den af förhandenvarande 10,000 man bestående kontingenten och de 10,000 man han ville öfversända från Bulgarien för samma ändamål. Han kallar det ej oförtjent af uppmärksamhet,, att Omer pascha med tillförsigt räknar på en lycklig utgång af expeditionen till Georgien, samt att de militäriska myndigheterna. i Konstantinopel dela denna åsigt; och nedskrifver derpå de ord som förut blifvit citerade som en nyckel till gåtan: En af europeiska stridskrafter bestående expedition skulle ej blott gifva bättre utsigt till framgång, utan äfven en garanti mot de politiska resultaten af en turkisk eröfring. Men jag skall ännu ytterligare erfarå, att någon utsigt till succurs i denna form förefinnes eller något slags chance till undsättning annorledes än genom sultanens trupper.o Hvad han ytterligare skrifvit, är undertryckt, ty depeschen finnes meddelad blott iutdrag, men det är ej svårt att gissa. Han skall hafva sagt, om än icke med samma ord: Vi vilja icke hafva anvisning på de 10,000 man för vår kontingent hvarken att tagas från besättningarne i Kertsch, Jenikale och Eupatoria, ej heller taga dem från Bulgarien, utan från Omer paschas kärntrupper vid Balaklava, 10,000 droppar af vår bundsförvandts och skyddlings hjerteblod; att taga 10,000 från honom och gifva åt oss, det gör en skilnad af 20,000 till vår fördel. Uti sina senare ostensibla depeseher återgår han till det gamla gåtospråket, hvilket ingen kan fatta, som ej är invigd deri eller läst hela blåboken med mikroskop, och fullt klart framträda Turkiets och Englands stridiga intressen först i två betänkanden, som Omer afgifver till seraskieren. Han förklarar positift, att Clafendons telegrafbefallning af den 9 Augusti vore outförbar. Han kunde icke använda besättningen i Eupatoria för expeditionen till Georgien, emedan den ej vore något kompakt helt, utan bestode at egyptier, araber och några turkar, och de båda förstnämda folkslagerd ej skulle uthärda: Georgiens klimat; sina trupper utanför Sebastopol kunde han ej der qvarlemna öfver vintern, emedan de ej vore försedda med något, ej ens med hyddor; och han kunde af dessa trupper ej afstå något för Vivians kontingent, emedan turkiska armens kraftderigenom skulle blifva bruten. General Mansfield och öfverstelöjtnant Simmons gillade båda hans plan och hans invändningar mot den Clarendonska, och Simmons yrkar i en serie af depescher på bifall till Omers åsigt. Den 23 Augusti skrifver han, att Porten: förklarar sig ha gjort allt som står i hennes makt för att sätta i rörelse en expedition till Kars undsättning, och att han måste afböja all ansvarighet för den olycka, som kunde blifva en följd af omintetgö! randet af alla hennes planer;