STOCKHOLM, den 19 Mars. Utrikes Korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin d. 11 Mars. Ni har af tidningarne sett att i går morgon öfverpolisdirektören dödades i en duell med hr v. Rochow. Hinkeldeys antagonist är den yngste ledamoten af herrehuset, hvars bifall erfordras för rättegång emot honom. Se här de detaljer af denna ovanliga händelse, hvilka jag varit i tillfälle att inhemta. Hr von Hinkeldey har en lång tid varit ett föremål för hemliga anfall från junkerpartiets sida. Han hade å andra sidan uppretat en del af militären, synnerligen lifgardet i Berlin och Potsdam, genom den militäriska organisation han gifvit verkställande polisen. Konstaplarne hade fått ett slags uniform och kaskar. De gamla poliskommissarierna och polisråden hade blifvit förändrade till löjtnanter, kaptener och öfverstar. Gardet fann sig deraf kränkt och ansåg det såsom en förolämpning emot armån. Men detta var icke allt. Det finnes i Berlin ett sällskap, till en stor del bestående af militärer och kalladt Jockeyklubben. Denna klubb har sina sammankomster i Hötel du Nord, Unter den Linden. Prins Wilhelm af Mecklenburg, broder till regerande storhertigen och major vid gardeskyrassierregementet, deltog deruti. Det är densamme, för hvars skull man dömde författaren till Uistoire des Cours d Allemagne depuis la Reformation till sex månaders fängelse. I Jockeyklubben spelades högt. I Juli 1855 upplöstes den af polisen. Denna hade väntat att prinsen af Mecklenburg skulle skynda bort för att icke blifva arresterad med de andra ledamöterna af klubben, men en af dem flydde genom fönstret och kor sedan att fordra prinsens frigifvande, sedan denne haft ett ganska lifligt gräl med polisens tjenstemän. Sedan den tiden blef förhållandet mellan polisen och garnisonsofficerarne allt värre och värre. Officerarnas vrede öktes ännu mera, då hr v. Hinkeldey beslöt förbjuda en grisettbal, som några bland dem hade tillställt. För att hämnas inbjödo icke officerarne hr v. Hinkeldey till en stor karussel, som officerarne gåfvo; den varade några dagar, och vid den var hela hofvet närvarande. Ingen officer ville sedan visa sig på en bal, som polispresidenten gaf. En blandad kommission, bestående af militärer och civila embetsmän, och hvilken konungen utnämnt för att stifta förlikning (hr v. Hinkeldey sjelf önskade detta), kunde icke åstadkomma försoning. Slutligen hade hr v. Rochow, då han hörde hr v. Hinkeldey upprepa ett omdöme, som konungen, enligt polispresidentens uppgift, skulle ha yttrat med afseende på tvisten emellan polisen och officerarne, påstått att hr v. Hinkeldey ljög. Hr v. Rochow har förr varit husarofäcer och är nu vid landtvärnet och ledamot af herrehuset. Man säger att v. Hinkeldey beklagat sig hos konungen och begärt upprättelse utan att kunna få sådan. Man tillägger att hr v. Hinkeldey två gånger icke blef insläppt till H. M:t. Sistlidne lördag den 8 begärde han afsked, men fick afslag. Då utmanade polisöfverdirektören hr v. Rochow på duell. Det är tydligt att han derigenom nedlade sitt embete. m han frisk och sund lemnat valplatsen, så kundeshan likväl icke hafva återtagit sina funktioner. Några påstå, men ryktet derom har kanske det feodala lägret till sitt upphof, att hr v. Hinkeldey inom några dagar skulle ha fått afsked och att han ville förekomma sitt nederlag genom uppståndelsen vid en duell. Konungen hade kännedom om duellen och lät underrätta hr v. Hinkeldey, att han för