Aftonbladet – 15 mars 1856, sida 2

nas ganska oskyldig; men så oskyldig den ock är, vy torde den likväl mer än en gång framkalla grundI lös tvekan med thy åtföljande profsändningar, undersökningar och uppehåll. Under tider af öfverdrifven prisstegring och derifrån oskiljaktiga hastiga prisvexlingar kan trafikanten rligen härigenom tillskyndas oberäkneliga förluster, som ingen är skyldig aut ersätta. Hans intresse måste dock naturligen underorordnas det allmännas, och så vida detta i verkligheten kräfver den tidsödande omgången, är icke något att säga derom. Man skulle likväl måhända kunna våga den satsen, att få handelsartiklar ega så talrika och grundliga kännare ända från Ystad till Haparanda, som den kära finkeln, och att profsändningen till generaltullstyrelsen således vore -aw gå öfver ån efter vatten. Dessutom lärer hvarje SKaper ort ega någon kemist, t. ex. apotekaren, som på stä let kunde vetenskapligt vitsorda eller ved finkeloljans närvaro, till icke ringa besparing handeln skattar lika högt med penningen tid. Men kräfver verkligen det allmänn s säkerhet nå41 gra utomordentliga anstalter? i För att besvara denna fråga, måste man furst sc till, i hvilket hänseende det allmännas säkerhet kän med införseln af utländska spritdrycker sväfva i fara. Hotas det sanitära tillståndet, så hemfaller frågan: obestridligen under en helt annan gren af statens f funktioner, än den tullväsendet representerar. Icke nog att alla slags gifter, arsenik endast undantaget, kunna af hvem som helst införtullas, ingå ock, utan särskilda tullkontroller, en mängd andra artiklar, ofta absolut skadliga för helsan, såsom en icke obetydlig del gjorda viner, grönt tå, vissa kaffesurrogater m. fl. : Det är icke vid införseln, utan vid försäljningen af: skadliga ämnen, såm staten hittills med rätta ansetts genom sundhetspolisen kunna och böra utöfva sin skyddande uppmärksamhet. Och huru giftig sprii ten än må vara — icke är det detta tullväsendet skall ; eller kan kontrollera. H Faran för det allmännas säkerhet vid förtullning I af utländska spritdrycker skulle således bestå deri, att antingen staten ginge miste om sitt af vår gällande bränvinslagstiftning beräknade skattebidrag, cller ock ätt våra inhemska bränvinstillverkare skulle : utsättas för olycksbringande äflan. Såsom bekant, är skatten å bränvinstillverkning härstädes beräknad att utgöra 16 sk. bko för kan-: nan af 6 graders styrka; och ehuru den vid de s.k. j: mindre brännerierna i verkligheten icke uppgår tilll. fjerdedelen eller högst hälften af hvad man afsett, må nu gerna antagas att allt svenskt bränvin dragit en j: tillverkningsafgift af förstnämde belopp. Nu utgör åter tullen å utländskt bränvin af alla till införsel tillåtna slag (med tillägg af tolag samt handelsoch sjöfartsafgift) ungefär 36 sk. bko kannan för 10 graders styrka, som, reduceradt till 6gradigt, skulle vidkännas 30 sk. kannan i tull och således helt nära dubbelt den svenska tillverkningsskattens högsta belopp. För en kanna utländskt bränvin, som här förtullas, får staten följaktligen ungefär lika inkomst som för 2 kannor inom riket tillverkadt. Statsinkomsten är följaktligen icke i fara, om det anspråkslösare sädeseller potatisbränvinet skulle blifva förtulladt under de högtidligare namnen af konjak, romm, arrak eller dylikt. Nå väl — men den arme svenske bränvinsbrännaren får derpå sitta emellan: ty någon annan fara af utländska spritdryekers förtullning återstår ju icke. Att råvarorna för det vanliga svenska bränvinets tillverkning under -istlidne år härstädes stått i lika lågt, om icke lägre pris, än uti de främmande länder, hvarifrån svenska finkclns vederlike skulle införas, torde få anses till evidens bevisadt af det välbekanta förhållandet med Sverges lyckliga spanmålsexport under samma :r. Det är således klart att det här tillverkade bränvinet, oberäknadt tillverkningsskatten, icke kan stå våra onekligen fulländade bränvinsfabriker i högre pris, än det utländska. Om nu detta sednare skall beredas för införsel till Sverge, måste finkeloljans mest pikanta kännetecken genom hvarjehanda tillsatser bortblandas eller förmildras, på det varans rätta egenskap icke genast må vid tullbehandlingen blifva upptäckt. Redan denna operation fördyrar varan, som derjemte måste vidkännas speditionsoch hvarjehanda handelsomkostnader innan den kommer till svensk hamn. Här möter nu en införselstull, dubbelt så hög som tillverkningsskatten å den inhemska, billigare och oförfalskade varan. Är det då rimligt att denna ens skall kunna utsättas för att än mera blifva lidande vid täflan med likartadt utländskt bränvin, belastadt med den höga tullafgift som för öfriga utländska spritdrycker är stadgad? Härvid finnas visserligen icke andra än inbillade faror. Men sträcker man åter försigtighetsmåtten så långt, att införseln af lofgifna, fast ytterst simpla, låt vara vedervärdiga, men också billiga spritdrycker, icke blott genom öfverdrifvet hög tullafgift, utan ock genom konstlade och för handeln olidliga kontrollåtgärder ytterligare försvåras, då först beträder man en väg, -hvarpå både statsmakterna och den inhemska tillverkningen komma till korta. Man inleder ånyo handeln på dessa skamliga och samhällsförderfliga sidolinier, derifrån den just nu visar omisskänlig benägenhet att återvända, tack vare vårt något frigjorda, man må väl säga menskligare tullsysem! Aftonbladet värderar de grundsatser som i ofvanstående artikel blifvit yttrade och skulle jemväl för sin del icke hafva något deremot att förbudet mot införsel af bränvin upphäfdes. Frågan är likväl här en helt annan. Den gäller nemligen uppgjorda planer att eludera lagen genom försöket att under rubriken af en tillåten spritdryck införa en förbjuden, eller egentligare sagdt förfalskad. Ett sådant försök lärer hvarken någon liberal eller icke-liberal, som vill respektera lagarne, vilja understödja. Möjligt är visserligen att genom skärpta kontroller någon tidsutdrägt vid förtullningen äfven för en och annan trafikerande zom icke ämnar begå lagbrott, kunde förvållas, ehuru detta är föga troligt, då kontrollerna hufvudsakligen skulle åsyfta endast :sådana tillåtna spritdrycker hvilka hitkomma från andra orter än produktionsorten. Deremot anse vi fortfarande det vara fullt skäl att ägga hinder i vägen mot införsel under rubriken af rhum.e. n. d. utaf färgadt bränvin :eller uppblandad sprit från Tyskland, Danmark och annorstädes. Att dylika spekulationer på allvar blifva förberedda är bevisligt af handelsbref från utländsk ort, deri ingen ihemlighet göres af den tillämnande operatiomen, att nemligen som konjak färga sädesleller potatisbränvin eller sprit och försätta det med s;k. rhumessence; hvilket lärer gifva dryeiken både utseende och i viss mån smak såsom.rhum, ehuru: naturligtvis tulltaxans mening med tillåtelsen att införa rhum icke kan afse något annat slags än den som produceras iaf sockerrör. Att under sådana förhållanden det: skulle