det angaär Jordegendomen. Den bestämde, att rätten att fritt förfoga öfver jordegendom icke är underkastad några andra inskränkningar än de som finnas i de allmänna lagarne. Artikeln ville sålunda garantera rätten att fritt förfoga öfver jordegendomen. Den sade uttryckligen: Rätt till jordegendomens delning och grundräntornas aflösning bekräftas. Den upphäfde vidare utan skadeersättning patrimonialdomsrätten, godsherrarnes polisoch öfverhetsmyndighet, äfvensom .de vissa jordegendomar tillerkända höghetsrättigheter och privilegier. Man kan förstå att artikeln skulle vara en nagel i ögat på kämparne för de feodala rättigheterna. Den. fordna första kammaren hade upprepade gånger beslutat dess upphäfvande; den fordna andra kammaren hade flere gånger afböjt upphäfvandet, sednast den 27 Mars 1855, med; en majoritet af 18 röster. Nu är artikeln den 1 Februari med 199 röster emot 107 afskaffad. Blott feodalherrarnes . patrimonialdomsrätt, som man före 1789 på franska kallade justice seigneuriale, med de deraf härflytande afgifterna. och förpligtelserna har förblifvit undanröjd. Likväl har man inskränkande tillagt, att detta undanrödjande följt i enlighet med utfärdade särskilda lagar. Med upphäfvandet af artikeln 42 är grundvalen för: vårt konstitutionella lif börttagen. Jordegendomens fullkomliga feodalisering kan förutses, och det sedan lång tid af junkerartiet eftersträfvade: återställandet åf godsherrarnes polis måste livarje ögonblick väntas. En annan vigtig, men äfvenledes högst intresselös diskussion var den om grefve Schwerins förslag att regeringen skulle anordna en undersökning om otillåtligt inverkande på valen samt meddela kammaren resultatet af denna undersökning. Förslaget, som förhandlades förflutna veckan den 7 och den 8 Februari, var i och för sig ett fel. Hvad vill det säga att regeringen skall anordna en undersökning om hvad hon, regeringen, på otillåtligt sätt gjort vid valen? Vill icke det säga, att den anklagade skall fullfölja sin egen anklagelse och i sin hand taga instruktionen för sin egen process? Hos oss finnes ingen ansvarighetslag för ministrarne. Det återstod således för venstern intet annat än att inlägga protest emot valen, bevisa denna protests giltighet gezom fakta samt öfverlemna åt regeringen och majoriteten ansvaret för de beslut, som kunde fattas af denna sammantvungna och genom alla möjliga korruptionsmedel hoprafsade skenrepresentation. Om venstern gjort klokt ifall den efter denna protest och nederlaget hade utträdt och lemnat högern ostörd i besittning af valplatsen, en samvetsfråga, som här varit mycket afhandlad, kan jag ej företaga mig att så hastigt lösa. Att skapa ett rumpparlament är alltid ett farligt experiment, synnerligen i ett land der den allmänna opinionen är så litet utvecklad som i Preussen. Det är svårt att säga hvad venstern skulle hafva gjort. Men att den icke skulle ha företagit sig hvad den gjort är klart, och derhän har vår konstitutionella belägenhet kommit, att er korrespondent är tvungen att erkänna, det högern bättre försvarade sin sak under den ifrågavarande diskussionen, än venstern förmåd e försvara sin. I kommissionen sade grefve Schwerin, då han uppfordrades att anföra fakta för att motivera sin anklagelse, att han skulle meddela sådana från tribunen: Då: det sedermera kommer till strid, är grefve Schwerin, en eljest aktningsvärd men temligen svag man, illamående, torkar ångestsvetten ur pannan och representerar i hållning och föredrag fullkomligt den närvårande, sedan Vinckes afgång hufvudlösa, icke blott numeriskt utan äfven moraliskt slagna venstern, Om fakta blef ej mycket tal. Blott Mathis ur det BethmanHollwegska partiet citerade hvarjehanda som kunde resa håren på hufvudet om den polisterrorism, som vid valen bemäktigat sig det offentliga votum, för att skapa en kammare efter regeringens önskan: Dristigast talade en polack, Morawski, hvilken anförde huru en man uppträdt vid valen och sagt: Min öfvertygelse bestämmer mig att välja oppositionens kandidat, men på erhållen befallning rös star jag på landtrådet. Honom sjelf; talaren, hade man sagt, att om-han icke ville rös sta för regeringen, så borde hah åtminstone bli hemma och göra sig sjuk... Vidare slet man valdistrikterna från hvarandra på det sätt att valmännen från en stad, när de-reste.. till en annan för att välja, korsade denna stads valmäns väg emedan de åter begåfvö sig bort för att välja på annat håll. Åt byföreståndarne gaf man en thaler per man på det de skulle rösta: för regeringen; ochzbr v.Morawski försäkrade; !att de funnit detta försditet. Detta utider skratt och uttop af harm från venstra sidan hållna tal var det endå som gaf någon lyftning åt debatten. Tyvärr förlorade sig hr. von Morawski i polska frågans här-i-landet-betänkligalabyrint och--gjorde derigenom repliken lätt för deputeraden Waagner. Regeringen representerades af ett ungt råd, FA EA RANRORRrrrrrrrrrr