Aftonbladet – 15 februari 1856, sida 2

— En svensk äfventyrare i Nordamerika. Barnum är ej den ende, om ock kanske den utmärktaste och: mest bekante humbug i Förenta Staterna. Äfven Sverge har der en temligen notabel representant af detta species i den så kallade doktor Roback, astrolog, spåman och läkare. Han har uppehållit sigi staterna något mer än ett tiotal af år och under denna tid förvärfvat en ansenlig förmögenhet, så att han reser med verklig stat, åtföljd af en å två handsekreterare, och hans utgifter till agenter belöpa sig; enligt hans egen utsago, till 18 å 20.000 dollers årligen. Följande uppsats och puff angående honom, hemtade ur en Cincinnati tidning, utgöra märkliga bidrag till charlataneriets historia i nittonde århundradet: Ibland vår tids utmärkta personer intager doktor C. W. Roback en lysande ståndpunkt, så väl i anseende till sin vetenskapliga lärdom som till det modus operandi, medelst hvilket han drager fördel af sina kunskaper till nytta för sitt yrke. Vi hafva läst doktorns biografi och i den tron att ett sammandrag deraf skulle intressera våra läsare, anföra vi derur följande: Mina tidigaste minnen af hemmet fästa sig vid en gammal fästningslik byggnad af någet vild arkitektyr, belägen i skygd af en ofantlig massa af flata klippor, under det borgens löpgrafvar fylldes af en sakta framglidande ström, som sedan slingrade sig bland de låga, ständigt grönskande buskar, hvilka betäckte största delen af slättmarken i dess omgifning. Byggnaden var det forngamla slottet Falster i Sverge, mina förfäders borg. Inom dess murar hade familjen Roback, eller som det stafvas i de gamla nordiska urkunderna, Robäck, bott sedan urminnes tider. Robackska husets grundläggare voro ryktbara män bland de vikingar och jarlar, som bebodde Skandinaviens kuster och öar, och hvars bragder omnämnas med beröm i de gamla nordiska skaldernas eller bardernas sagor. Somliga af dessa poemer finnas nu i den isländska samling, som tillhör det kongl. geografiska sällskapet i Köpenhamn. Jag ihågkommer ej mina föräldrar, som båda dogo under min spädaste barndom; och mina familjeminnen inskränka sig derföre till sex bröder, äldre än jag, och en yngre syster. Då jag uppnått tio års ålder, började jag märka att en grad af aktning och uppmärksamhet, gränsande till vördnad, bevisades mig af alla familjens medlemmar. Det var vid denna tid som min äldre broder, Frithiof, meddelade mig vår familjs historia. Han underrättade mig att vår slägt, sedan 400 år tillbaka, var ryktbar för sina profetiska gåfvor, sina kunskaper och sin skieklighet i magi, astrologi oseh andra hemliga vetenskaper. Han talade om Magnus Roback, vår farfader, och det rykte han förvärfvat sig som astrolog, samt om en onkel, nu boende i S:t Petersburg, som var i åtnjutande af kejsar Nikolai ynnest och vänskap. Men, sade min brör, det är hos den sjunde sonen af en sjundeson, som den profetiska anda, med hvilken vår familj är begåfvad, måste finnas i den utmärktaste grad: Du innehår denba utomordentliga ställning. Vår far, Gustaf Adolf Robaek, var sjunde son af Magnus Robaek, och dw är kses sjunde barn.s Sedan han tillbragt någon tid att begrunda sin ovanliga ställning, började ham egna sig åt sin kallelse, oeh vid fjorton års ålder finna vi honom ifrigt studerande så väl de vanliga som de hemliga vetenskaperna, med särdeles uppmärksamhet sysselsättande sig med astronomi, matematik, geometri, äastrologi, geomanei, fysionomi, fysielogi och alla slags magi. De forskningar han då började fortsattes sjutton år, under hvilken tid han besökte åtskilliga delar af Europa, Asien och Afrika, i afsigt att förkofra sig i magiska vetenskåper och utöfvande spådomskonsten, för hvilken hans familj så länge varit ryktbar. Under färden genom Nildalen var han högligen intresserad af några inskriptioner på dess gigantiska ruiner, oeh under ett års vistande i en by, nära det gamla Thebe, samlade han flera papyrusrullar, tagna ur katakomberna, hvilka, då de upprullades, befunnos skrifna med de gamla kilformiga bokstäfver, om hvilka Champollion, den ryktbare arkeologen, och sednare mr Gildon hafva gifvit oss tillräckliga upplysningar. Dessa rullar innehöllo bland annat horoskoperna för åtskilliga konungar af Ptolomeiska dynastien, och kännedomen af det räknesystem, som användes för dem, var i flera fall af stor nytta för honom. Sedan han lemnat Afrika, besökte han i Asien Damascus, Bagdad, Ispahan och Shiraz, och i de gamla magernas föreskrifter, som ännu förvaras i Persiens kungliga arkiver, erhöll han värderrika underrättelser angående det förfarande, medelst hvilket tillkommande händelser blifva åskådliga för astrologens syn. I London ställde han dåvarande konungens, Wilhelm IV:s horoskop och förutsade prinsessan Victoria: förmälning med prins Albert. I Paris ställde har också, på uppmaning af en af Bonapartiska familjen: medlemmar, ett horoskop: detta var Ludvig Napo leons, son af exkonungen af Holland, och förklarade att denne en dag skulle bära den kejserliga kronan D:r Robaek, mätt på glittrande hedersbetygelsei och längtande efter ett mindre konstladt samhälls skick än det hvari han hittills lefvat, beslöt att be söka frihetens land — Förenta Staterna. Detta be slut fattades 1844, och den 14 Juni s. å. landsteg han i Amerika; om hans bana på denna sidan Atlan ten är det öfverflödigt att tala. I de städer, der har förnämligast uppehållit sig, har han ställt trettioåtte tusen horoskopor och gifvit företräde åt mer än två hundratusen besökande, som önskat magiska upplys ningar. Egendom, till ett belopp af flera hundra tusen dollars, har blifvit tillrättaskaffad genom han: medverkan; och hans hemliga kunskaper, alltid egna de åt menniskoälskande verk, hafva blifvit använd: att hela sjuka, uppmuntra nedslagna, förutsäga faro och medel att undfly dem, upptäcka brott, hjelp: trogna älskande, göra fiender till vänner och istånd sätta alla som kämpat med nöd, svårigheter och 0 lyckor, att vinna seger öfver det onda och med fram gång täfla om lyckans ynnest. Alla, som ihågkomma Jenny Linds ankomst hit böra äfven minnas att d:r Roback förutsade den fram gång hon skulle röna och den penningsumma ho skulle förvärfra i Förenta Staterna, hvilket böstafii gen slog in. Att Kossuths sändning skulle misslye kas, förutsade han ock, innan denne landsteg i New york, hvilket äfven publieerades i tidningarnoe vi samma tid. Ibland alla jordens folkslag, eiviliserade oeh bår bariska, kristna oeh hedningar, t alla kända tids åldrar, har inan märkt en tro på det öfvernaturliga Den är en del af menniskonaturen. Vi känna at det gifves någet öfrer och bortom denna materiell terld; sem har inflytande på oeh slutligen skall be berrska vårt öde; och ett medvetande af odödlighet som ej en gång raaterialismens skenbara och spets fundiga argumenter förmår rubba, väcker äfven ho den siörste tviflare fruktan öeh bäfvan, då han tän ker på lifvets och dödens fenomöner. D:r Robaek har publieerat ett magnifikt arbete kalladt Astroloj mysterier och Magiens under: