Aftonbladet – 15 februari 1856, sida 2

na portot under sista hälften af åren 1854 och 1855, eller den tid af sistnämnde år, hvarunder medelportot varit gällande, jemförd med lika tid af det föregående året, hvaraf visar sig, att antalet bref, som för förstnämnda halfår utgjorde 18,347 st., under det sistnämnde uppgick till 18.803 st., hvaremot portot, för förstnämnde brefantal uppgående till 2284 rdr 34 sk., för det sednare utgjorde endast 1835 rdr 16 sk., begge delarne bko. Den tillväxt i brefvens antal, som ofvanstående siffror visa och hvilken hufvudsakhgen tillkommit under de 3 sista månaderna, torde deremot med allt skäl kunna anses vara en följd af medelportots införande. I sammanhang med ofvanstående upplysning är på begäran jemväl oss meddeladt, att under loppet af år 1853 hafva under öppen rekommendation med posten härifrån afgått: uti betalte bref 1,562,361 rdr 35 sk. 4 rst. oeh uti fribref 40,996 rdr 18 sk. 8 rst., eller tilsammans 1,603,358 rdr 6 sk. bko. — Man läser i Kalmarposten följande berättelse om ett i Ålems församling inrättadt sockenbibliotek: Ålems sockenbibliotek stiftades d. 5 Juli 1854. Det har uppstått genom frivilliga bidrag inom församlingen. Då en del af dessa bidrag äro årliga, kan biblioteket derigenom så småningom kompletteras. De böcker, som skola inköpas, bestämmas af kyrkorådet. Vården om boksamlingen är anförtrodd åt kantor, hos hvilken hvarje betalande samt hvarje fattig om lördagseftermiddagarne får utan afgift uttaga de böcker, som åstundas till låns. Hvarje icke betalande församlingsbo åter, som Önskar läsa hvad bibloteket har att bjuda på, erlägger härför en liten årlig afgift af 24 sk. bko. För närvarande är bibliotekets förråd störst inom religionsemrådet. Man kunde neml. med visshet förutse att goda religiösa arbeten först skulle efterfrågas, hvarföre ock de verk, som Svenska kyrkan har att erbjuda såsom de yppersta, till en början måste anskaffas. Men då nu biblioteket hår fullt upp hvad det behöfver i religiösa ämaen, så kar man fullt skäl att hoppas, att det inom kort skall komma att tillegna sig de för folket angelägnaste skrifter i praktisk rigtning. Af det som nu i detta afseende finnes att tillgå i biblioteket, såsom läshing för folket m. m., ligger intet obegagnadt, utan hvar och en sträfvar att tillegna sig dess innehåll. En sådan läslust är säkerligen ovanlig inom församlingarne i allmänhet oeh har utan tvifvel här haft sitt upphof från den Sehytteanska skolan. Biblioteket eger en liten kassa på 90 rår riksmynti behåll efter sina inköp, som uppgått till omkring 100 rdr samma mynt — — Göteborgsbladet för den 10 Febr. innehåller en lefnadsteckning af framlidne kommersrådet Wijk, hvarur vi meddela följande: Olof Wijk föddes den 9 Okt. 1786 uti Göteborg. Fadren var Erik Wijk, koopv.-kapten, och modren Olivia Romare. Enligt sin böjelse för sjömansyrket gjorde han i ungdomen en resa till sjös; men denna bana afbröts snart till följe af den tillgifvenhet engelsmannen Charles Christie fattat för honom, Christie; som var handlande i Göteborg, öfvertalade föråldrarne att låta sonen komma till honom uti handel, som eek skedde 1799; och då C. afted 1805, fiek W. först förtroendet ait för enkans räkning fertsätta affärerna samt året derpå att öfveriaga dem för egen räkning, efter öfverenskomrnölse med husets gode män emot en årlig hyresafgift under 10 år. År 1808 antagen till borgare; 1813 led. af stadens äldste oeh från 1818—1833 deras ordförande; 1824 1ed. af direktionen för segelfartehe förbättrande mellan Wenern oeh hafyet); 1825 enhälligt vald till revi sor af bahkooch riksgäldsverken; 1830 R. N: O: 1831 led. af W. W. Samh. i Göteborg; 1835 led. af komiten för granskning af Göta kanals segelfartstaxa, af komiten, som fått sig uppdraget att uppgöra em finansiel plan för Trollhättans ombyggande, samt af hospitalsdirektionen i Göteborg; 1836 led. i sjömansdirektionen ibm; utsedd s. å. af Kongl. Maj:t att jemte general Edenhjelm och kommersrådet Ekman emottaga subskription för Trollhättans ombyggning; 1838 C. W. O.; s. å ordförande i kongl. direktionen för arbetena uti Göta elf och Göteborgs håmn; 1847 R. af K. XII:s 0.; 1850 ordförande i Göta kanals bolag och direktion; 1851 kommendör m. St. K. af W. O. Har varit utsedd till riksdagsman 1833—35, 1840, 1850 och 1853, samt var vid den förstnämde ståndets viee talman oeh 1850 talman. Den praktiska duglighet, som bevittnas af nä uppräknade och än flera prof så väl af Konungens som af medborgares förtroende, har hr W. till myeken del förvärfyat sig genom utländska resor. Sådana har han företagit 1810 till England och Skottland, 1811 till Petersburg, der han uppehöll sig fyra månader, 1817 oeh 18 till England, Irland, Belgien och Holland, hvarifrån återvägen togs öfver Tyskland och de danska staterne, 1828—30 genom alla de nordamerikanska staterna, o. 8. Vv. Sina resor har han vål icke beskrifvit i böcker, men desto trognare uti de minnesrårdar af allmännyttiga företag, som isynnerhet fosterstaden har att uppvisa, i det han för densamma sökt göra sina bästa i fremmande länder samlade rön och erfarenheter fruktbringande. Få äro de medborgare, sm för Göteborg varit hvad han, och detta har ock allt mer och mer blifvit erkändt. En af denna stads förnämsta prydnader och nyttigaste inrättningar är den 1823 på Wijks förslag anlagda och under hans outtröttliga vård hägnade s. k. Nya Allöen, som slår sin halfmåne kring stadens östra sida. Sjelf en af de förnämsta skeppsredare på stället, har han haft all möda ospard att bereda Göteborg fördelen af en god hamn. För några decennier tillbaka måste de till Göteborg anlöpande fartygen ankra vid kustvarfvet eller varfskusten, ett betydligt stycke bortom staden; längre kunde de ej komma. Nu mera är för dem vattnet tillgängligt ända upp till stadsbryggan; och der förut knappt en större handårbåt kunde flyta fram, ligga de största handelsskepp från mest aflägsna länder, aflossande sina laddningar vid en af huggen sten byggd kaj. Det hör också hit att nämna att på scgelleden mellan Göteborg och Lilla Edet (eller Ströms sluss) alla hinder för en fri sjöfart äro undanröjda, utom ett, det som vållas af det s. k. Röda berget; men hr W. har uppgjort planen att äfven få deita undanröjdt. Såsom ledamot af och ordförande i den komitåt, hvilken haft sig uppdraget att. uppgöra förslag till omläggning af kajer med huggen och gator med tuktad sten, äfvensom till anskaffande af gaslysning, har W. tagit verksam del uti befrämjandet af dessa företeg, hvilka bibragtstaden ett ytterst förbättradt skick, År 1830 vände Kan, efter återkomsten från sin amerikanska resa, sin särskilda omtanka till de arbetande klasserna, medelst, inrättande af ett sällskap för nykterhetens befrämjande, äfven derför anmärkningsvärdt, att det vår det första så beskaffade sällskap i riket och gäf uppränningen till inrättandet af dylika på andrå orter. ) Redan 1822, vid Göta kanals i Westergötland öppnande, var W, med såsom verksam medlem, och (enligt skriften ACarl Johan och Svenskarnes, 2: 863) var hans fartyg det första svenska; som från Vesterhafvet och Wenern beseglat Wetterns nyckfulla farvattens,