Aftonbladet – 15 februari 1856, sida 1

SEAN fet NERE RN kunna betaga Ryssland dess hotande ställning till Europa och återförvisa det inom tillbörliga gränser, har opinionen energiskt uttalat sig för en anslutning till vestmakterna. är opinionen klart och energiskt uttalar sig i frågor, som stå i det innerligaste samband med folkets sympatier och antipatier, med hela den nationella folkinstinkten, kan icke en regering, utan att bereda sin egen ofärd, vända sig åt en stråt, som är alldeles motsatt den som utpekas af nationalkänslan och den allmänna rösten. Vår regering har också på de år, som förflutit sedan krigets början; betydligt förändrat sin position. Efter att redan den 15 December 1853 ha affärdat till de europeiska hofven en not, hvari de orientaliska förvecklingarne betecknades såsom uppkomna genom Portens krigsförklaring, och der det förklaras, att svensk-norska regeringen, efter träffad öfverenskommelse med den danska (i anledning af de gemensamma intressen och politiska grundsatser, som ömsesidigt stödja och styrka hvarandra), beslutat att, för den händsli krig mellan vestmakterna och Ryssland skulle utbryta, iakttaga sträng neutralitet — har det svensk-norska kabinettet den 21 November sistiidne år afslutaten traktat med Rysslands fiender, vestmakterna, om -en defensivallians och närmare motiverat denna traktat genom att hänvisa på Rysslands fordna våldsbragder mot Sverge, på dess försök till ingrepp uti Orienten och på dess. sednaste beteenden i norden, med en icke otydlig vink.om hvad. som ur denna defensivallians skulle kunna utveckla sig, om Ryssland icke supphör att ingifva rättmätiga farhågor för upprätthållande af den politiska jemvigten i. Europa.s Denna traktat har, ehuru i och för sig sjelf icke särdeles smickrande för nationalstoltheten, blifvit mottagen med bifall och tillfredsställelsej: derföre att man. i densamma sett inledningen till en närmare, mera ömsesidig och för den ögonbliekliga ställningenvigtigare traktat, derföre att man ansett densamma innehålla det första och -hufvudsakliga vilkoret för. Sverges anslutning till vestmakternas allians, nemhgen en förbindelse från vestmakternas sida om fullständig solidaritet. och att aldrig lemna Sverge i sticket och ensamt utsatt för Rysslands hämnd. Och nu, sedan denna traktat måhända endast i icke ringa mån bidragit till att öppna ögonen på Ryssland och förmå det att gripa till list och låtsad eftergifvenhet, der det för ögonblicket förtviflat om att kunna sätta hårdt emot hårdt, nu skulle en fred i hast hopmäklas, uti hvilken icke det ringaste blefve gjordt för att ordna förhållandena i norden och på detta håll uppresa någon verklig skranka mot Rysslands inkräktningslystnad och maktutvidgning! Vi ringakta visst icke värdet af de garantier, som innehållas i traktaten af d. 21 November, men vi veta alltförväl att betydelsen af dylika försäkringar helt och hållet beror af den framtida politiska ställningen i Europa, och att det alltid i första hand kommer att bero på de skandinaviska rikenas egen nationalanda, tapperhet och patriotism, om de, såsom hvarje ärlig svensk hoppas, skola kunna afvärja den czariska roflystnaden när den anser rätta ögonblicket vara inne. Det är derföre af stor vigt för Sverge och dymedelst äfven för Europa, att Ryssland icke tillåtes att komma oss för nära in på lifvet. Skall Bomarsunds fästning, såsom de fredsfanatiska franska tidningarne nu IK få uppstiga ur sitt grus, skall Åland få bli stationen för en rysk Östersjöflotta, då skola de vestliga makterna i en icke aflägsen framtid få bittra anledningar att ångra hvad de nu försummat. Hvad betyder för stäfjandet af Rysslands öfvermakt den (i alla händelser endast temporära) nu föreslagna inskränkningen af dess sjömakt i Svarta hafvet. Enskilda bref och andra sammanstämmande underrättelser från Petersburg berätta om den rastlösa verksamhet och det entusiastiska sträfvande storamiralen, storfurst Konstantin, eghar åt östersjöflottan. Det lärer endast vara genom löften om oerhörda summor och . ansträngningar för denna flotta, som man förmått denne krigiske furste att finna sig i den af Petersburgerhofvet nu spelade fredsidyllen. Hans id är att skaffa Ryssland en väldig ångskeppsflotta och han har svurit att, när han får sin ide realiserad, utkräfva hämnd för den smälek som ryska flottan i Östersjön på dessa sista år lidit. aSvenska Tidningen, för i går innebåller icke mindre än tre artiklar rörande den nörvarande situationen och fredsutsigterna, som allesammans blott och bart gå ut på att prisa vår regerings outgrundliga visdom. Vi skola i fortsättningen af dessa våra betraktelser få anledning att något skärskåda dessa resonnemöonter och tillse huruvida den närvarande bedröfliga ställningen icke är egnad att ingifva några andra patriotiska tankar och känslor, än jubel öfver att vår regering skulle stå med palmer i händernan. aga