Aftonbladet – 14 februari 1856, sida 3

BLANDADE AMNEN. — Trettendedagsfesten i Rom, I bref från Rom af den 22 sistlidne Januari till Galignanis Messenger meddelas följande beskrifning på denna fest: Propagandaakademien firade den 13 och 14 dennes sin årliga språkfest. Det officiella föremålet för dessa fester är att i vers oeh prosa på alla verldens språk fira de visa männens tillbedjande; men för att undvika det enformiga deruti att samma ämne år efter år i sekler upprepas, har man för sed att utvälja en af årets märkligaste religiösa händelser. Så firades i fjol antagandet af läran om den obefläckade aflelsen, och i år valdes till ämne påfvens, kardinalernas och propagandaelevernas underbara räddning vid olyckshändelsen den 12 April i S:t Agneses kloster. Detta intressanta ämne behandlades med mycken liflighet och omvexling. Det första af de upplästa poemerna var på hebreiska och skildrade satans glädje öfver påfvens och elevernas fara. Det andra var en hymn på gammal och modern kaldeiska öfver påfvens räddning. Derpå upplästes efter hvarandra: en bön af de fallna på syriska; ett uttryck af sevig tacksamhet, på armeniska; hjertats fullhet af en arab; den befriade missionärens gåfvor af en kines; det glädjande skådespelet af påfvens och hans följeslagares räddning på georgiska; den årliga processionen till minne af händelsen den 12 April af en peruvian; tvenne syner visande satan, som rustar sig till hämnd af en kurd; minnet af räddningen af en hinduer; satan, flyende från S:t Agneses ruiner, sedan hans förhoppningar kommit på skam af en turk. Slutligen sjöngo tvenne kopter från Memphis och Thebe Lof till Herren, som tröstar Sion och botar alla dess refvor. Till dessa produktioner på Asiens och Afrikas språk, aderton till antalet, kommo ytterligare tjugutvå andra på europeiska språk, börjande med nygrekiska och slutande med italienska. Det franska poemet var emellertid iekei öfverensstämmelse med programmet; dess thema var nemligen Barmhertighetssystrarnev. — Slaggbelaget. Under namn af The British Slag Company stiftades förlidet år ett stort bolag i England, för att tillgodogöra nordamerikanaren W. H. Smiths uppfinning att förvandla masugnsslagg till byggnadsämne — med andra ord till slaggtegel på urgammalt svenskt vis. Meningen är likväl att drifva slaggtegeltillverkningen i helt annat omfång, än hvad hos oss brukas. Bolaget eger en fond af 120,000 och har bestämt 5000 till 10,000 till försök; man kan således vänta någonting praktiskt storartadt, sådant som man är van att finna, när engelsmän företaga sig att utföra andra länders uppfinningar. Man ärnar af slagg gjuta alla slags byggnadsornamenter, kapiteler, pelare, subassementer, vattenledningsrör m. m., och man har redan funnit sättet att få detta nya slags gjutgods skarpt, kantigt och poleradt ur formen samt i flera slags färgnyanser. — Telegraf-tråd. I Osterrike har blifvit påbjudet att vid anläggningar af elektriska telegrafer begagna växande träd i stället för telegrafstolpar, der sådana träd befinnas i telegraflinierna, oeh att annars plantera nya; askoch lärkträd förklaras rara för behofvet tjenligast. Det tillägges att detta bruk måste göra telegrafstöden oförgängliga; men man finner ej omförmäldt huru isolationen skyddas emot ledningsförmågan hos uppväxande qvistar och grenar och mot den kramsnö, som hopar sig på träden höst oeh vår. Genom trådens fernissning, en sträcka af några famnar på ömse sidor om stödet, bör det kanske kunna ske. Anstalt till värmentrecklirg genom gnidning. Vid Canal S:t Martin i Paris finnes en sådan anstalt verkligen i gång; vore detta ej händelsen, så skulle vi icke omnämna den, utan hänföra hela påfundet till de många förflugna id6er, som litet emellanåt dykat upp i samma syftning. Apparaten, uppfunnen af Beaumont Mayer, har den dubbla förtjensten att vara enkel och, som det tyeks, ganska varaktig; i trots af den starka friktionen: Den: består af en eylindrisk kittel om-2 meters-längd och 50 eentimeters tvärmått, som inneslater ett koniskt rör; hvilket räeker ifrån eylinderns ena ända till den ändra: Idetta rör kringhvälfver en kegla af trä, emlindad skrufformigt med en hampfläta och sittande på en jernaxel, som af machineriet gifves 400 omlopp i miuuten. Keglan hålles så intryckt i konen, att en betydlig gnidning uppkommer dem -. emellan, oaktadt bampflätan hålles jemnt oljad medelst en särskild smörjanstalt. Mellanrummet emellan konen oeheylindern bildar en ångpanna som inrymmer-400 litres (1528) kannor vatten, och detta vatten underhålles genom gnidningen vid 130 C. samt utvecklar oupphbörligt ånga om 2!, atmosferers spänning. Ångpannan är försedd med de vanliga tillbehören af säkerhetsventil; manometer m.m, — Man har funnit att den olja, som användes till friktionskeglans smörjning, icke fernissar sig (naturligtvis är detingen torkande: olja); den begagnas derföre: äfven, när den åter utkommer ur konen, till det öfriga maschineriets smörjning. Efter beräkning skulle den genom apparaten utvecklade ångan svara mot en hästkraft; men som maschineriet till ångans utveckling fordrar två hästkrafter, så vore apparatens användning till maschindrift fullkomligt ändamålsvidrig. Anstalten.har: det oaktadt ett ganska välberäknadt syfte, nemligen frambringandet af en betydlig värmetillgång för jemnföreleevis billigt pris, der bränslet är dyrt och maschinkraft etår lätt till buds. Vind oeh strömdrag erbjuda millioner hästkrafter, som lemnas obegagnade, emedan man ej har något brukbart användningssätt för dem; deremot kunna de medföra mycken nytta hvarhelst tillgången på bränsle antingen är ingen: eller dyrköpt, om ifrågavarande uppfinning användes för dessa åsidosatta naturkrafters tillgodogörande. — Hör! Hör! I fortsättningen af Macaulays Englands Historiav får man veta från hvad tid det i britiska parlamentet så öfliga utropet: Hör! Hör!s daterar sig — detta utrop, som ieke gerna låter en par-. lamentsledamot fullfölja sitt tal till slut utan att på åtskilliga ställen hafva kommenterat det med en, till åhörarnes uppmärksamhet manande intonation af bifall, förvåning eller harm. Den berömde historieskrifvaren skildrar 1689 års händelser. Fem dagar efter det Wilhelm af Oranien blifvit utropad till konung infinner han sig med furstlig ståt i öfverhuset, dit äfven underhusets ledamöter blifvit kallade för att få del af konungens ord. Talet upptogs af de gentlemen, som trängt sig närmast fram tillskranket, med detta dofva mummel, som då för tiden ? oo AA ÅA a en RR RR LA I