Aftonbladet – 11 februari 1856, sida 2

djerft utöfvats som på denna: — Bergslagsboerna jubla öfver tackjernets frigifvande tillutförsel, hvaraf frukterna redan börjat visa sig i tackjernsprisets stegring. Till ofvanstående tillägga vi ur Köpings tidning följande brefutdrag: Flera mer och mindre vigtiga sammanträden egde rum, så väl rörande jernvägen, som andra betydande intressen, ehuru tiden för dylika angelägenheter icke är rätt passande under de båda första dagarne af en marknad som denna, när naturligtvis de lysande affärerna äro de, hvilka i första hand måste skötas. Detta oaktadt bildades likväl den 2 Febr. ett sällskap, som lofvar blifva af mycket inflytande; i en talrikt besökt sammankomst konstituerade detsamma sig under namn af Bergshandteringens vänner, och fördelades i 5 särskilda sektioner, nemligen för grufbrytning, tackjernsblåsning, stångjernstillverkning, stålberedning och skogshushållning. Till hvardera sektionen ingifvas diskussionsämnen, som sedermera tryckas och utdelas, och hvilka i sällskapets årliga sammanträden hvarje Hedermora marknad skola tjena till ledning, sedan de af sektionens trenne delegerade blifvit till behandling förberedda. De här i orten till förut oerhörd grad denna vinter stegrade kolpriserna, 20 å 28 sk. pr tunna, göra äfven all möjlig omtanka vid bergsbrukshandteringen allt mera af nöden. — Man läser i Nerikes Allehanda för den 6 Febr.: Ett större egendomsköp har i dessa dagar egt rum, i det att den stora, utmärkt väl vårdade savit vackra egendomen Carlslund af egaren, generaladjutanten, öfversten m. m. Aug. Anckarsvärd blifvit försåld till f. d. statsrådet J. Wern, sekundchefen för Lifregementets husarkår, frih. C. H. Leuhusen samt brukspatronen G. E. af Geijerstam på Frösvidahl för en summa af 550,000 rdr riksmynt. Inventarier åtfölja köpet; egendomen får i vår tillträdas. Hr Wern lärer köpt hälften, samt de begge andra köparne hvar sin fjerdedel. Man besättar att egendomen år 1819 sålts för 90,000 rdr. — I sammanhang med detta köp vill man här på orten återigen ytterligare föreställa sig att statsrådet Wzrn icke skulle vara ohugad : emottaga landshöfdingeplatsen efter hr Bergenschöld, ehuru man i Stockholm bättre tror sig veta att platsen vore designerad åt friherre C. Åkerhjelm, ordförande i statsutskottet vid förra riksdagen.