Aftonbladet – 2 februari 1856, sida 2

dömma kriget och predika frö! på hvilka välkor soma helst. Czarens nu uttalade fredsbenägenhet är ett: välkommet (kanske till och med öfverenskommet) tema för detta parti att variera. Vi tycka oss re dan höra genljudet i Svenska Tidningen af dessa ryska fredsapostlars skrän i parlamentet, getom hvars: påtryckning de afse att tvinga regeringen till fred! med stormakten i öster. Skulle engelska nationen vara nog blind, engelska. parlamentet nog insnärjdt i Rysslands ränker,, engelska regeringen nog kraftlös att hylla denna. manöver, så blir väl czaren för ögonblicket kanske räddad ur klämman; men blott för ganska kort tid. och på bekostnad af det öfriga Europas lugn. Ty se här huru den politiska ställningen efter all sanno-likhet komme då att gestalta sig. Napoleon finge att välja mellan de tvenne alterna-tiven: att hand i hand med England afsluta en lum-pen fred; eller att fortsätta kriget utan någon af de. europeiska stormakternas biträde. I förra fallet, om allmän fred inträder, rikta folken med fördubblad uppmärksamhet sina blickar: inåt. En viss saknad efter ett friare politiskt lif, en. viss längtan att i yttranderätt, så väl från parlamentarisk tribun som genom tryckpressen, icke stå allt. för långt bakom den öfriga eiviliserade verlden, ett visst obehag — om icke rentaf blygsel — att lefva. under en beständig diktatur, som till och med hotar att gå i arf, och som hVYarken är blidare eller mera. begränsad än czarens, — allt detta har redan här och der gifvit sig luft i Frankrike — sansadt och beslöjadt, men icke desto mindre begripligt i utmärkta fransmäns arbeten (t. ex. Souvenirs Contemporains dI Histoire et de Littirature, par M. Villemain. Paris 1854); tamultuariskt just i denna månad vid professor Nisards föreläsningar i Paris, der det föran-ledt öppet handgemäng med polisen. Dylika symp-:tomer äro både betänkliga och betecknande för fran-ska kejsartronens framtid. JEn ny katastrofiFrankrike vore, hvad hela verlden nogsamt vet, en eld-brand utkastad i Europa och som skulle träffa bränn-: bara ämnen öfverallt. Alternativet för Napoleon att sluta fred med Ryss-land utan stora resultater (ty sådana skulle före-komma och säkert aflägsna katastrofen) blefve säledes signalen till allmänt krig — och krig, der förö-delsen ej stannade vid slagfälten. Skulle åter Napoleon — hvad sannolikare och för: hans tron mera betryggande är — välja det andra alternativet, det: att fortsätta kriget utan biträde af någon europeisk stormakt, så behöfver han blott uttala sitt sista ord till Italien, Ungern, Polen, för att. få allierade på alla punkter af vår verldsdel, i ett slag göra slut på den af tusen stycken hopzinkade österrikiska monarkien och flytta Frankrikes staket till dess naturliga gräns vid Rhen. Hvad vinna således i alla händelser Europas furstar och krämare på en för tidig fred med Ryssland ? Litterära notiser. — Det i Linköping utkommande Salongsbiblioteket har i år börjat meddela Ridderstads samlade dikter, hvilket i denna poesifattiga tid bör vara så mycket kärkomnare för den poetiska littera urens vänner i vårt land som de särskilda diktsamlingar hvilka den i så många hänseenden utmärkte författaren förut utgifvit, lära vara i bokhandeln alldeles utgångna. — Af Stöckharts Kemiskola, öfversatt och be-arbetad af C. Ullgren, har tredje upplagan i des-sa dagar utkommit. Den har blifvit tillökt med de tillägg, som finnas i originalets nyaste upplaga, med många nya träsnitt samt dessutom med åtskilliga förtydligande tillägg från bearbetarens sida. E — Det af C. N. Öhrlander och efter hans död af O. E. Lefter utgifna Tetraglottlexikon för öfversättningar från svenskan till tyska, franska och engelska språken har nu fullständigt utkommit, utgörande 870 trespaltiga sidor i stor 4:o. Äfven det för skolungdomens bruk utgifna Handlexikon, som utgör ett sammandrag af förutnämnde lexikon, är nu komplett. För dessa redbara och mycket behöfliga arbeten stannar allmänheten i förbindelse så väl hos utarbetarne som hos förläggaren (Z. Haeggström). Önskligt vore, om nu någon af våra förläggare ville företaga sig att afhjelpa det allmänna behofvet af ett mera omfattande engelskt-svenskt lexikon. — I bokhandeln har nu utkommit en katalog öfver hr Soldins enskilda museum (som är uppstäldti Kirsteinska huset och hvars förevisning börjar med nästa vecka.) Denna katalog, som utgör 100 sid. 8:o och upptager ej mindre än 5236 särskilda n:r, kostar 8 sk. bko. En sigillsamling, en medaljsamling, ett album af handteckningar och en samling af träsnitt, etsningar, kopparstick m.m. äro icke katalogiserade. — Till svenska bokhandeln har nyhgen kommit prospekt till ett nytt stort praktverk, som Chr. Tönsberg ärnar utgifva öfver Oscarshal, konung Osears bekanta villa på Ladegaardsöen vid Christiania. — Från Christiania omtalas att den länge väntade Norges historia af prof. Keyser snart skall läggas under pressen. Nya upplagor ha utkommit laf A. Munchs aBilleder fra Nord og Syd samt af Jörgen Moes dikter. i ) — I Petersburg har nyligen, under titel: Pervyda Rouskias, utkommit en ny upplaga af den första ryska tidning, hvilken på Peter I:s befallning började utgifvas i Moskwa 1703, nästan jemnt ett T århundrade efter sedan den första tidning börjat utI gifras i Venedig, och hvilken, då det nuvarande ryÅska alfabetet ännu icke var antaget, tryektes med cyrilliska bokstäfver. — Prof. Liebig har i Miänchen börjat offentliga populära föreläsningar öfver den organiska kemien för en talrik och vald publik. I den första af dessa föreläsningar uttalade han sig från sin ståndpunkt såsom kemist och naturforskare med mycken I skärpa mot Moleschott, Vogt och andra, hvilkas åsigI ter han karakteriserade såsom hvilande på den krassaste materialism, emot förnekarne af andan och lifskraften, emot dilettanterna oeh flanörerna på naturretenskapens föälts och bekämpade från rent vetenskaplig synpunkt deras teorier. Dessa föreläsningar lära sedermera komma att offentliggöras i en fortsättning af Liebigs ?Chemisehe Briefe. — Bland i svenska bokhandeln tillgängliga italienska arbeten märkes ett arbete som är af särskildt intresse för svenskar: Viaggio par le parti settentrionali di Europa af den berömde italienske vetenskapsmannen Parlatore, som 1851 besökte Sverge och Norge och i detta arbete meddelat en liflig och om en ganska skarp iakttagelseförmåga vittnande skildring af sin resa. Beken åtföljes af en korrekt I karta öfver nordliga delen af Sverge och Norge.