Aftonbladet – 1 februari 1856, sida 3

Lawrenaee den 9 Dec. 1855. över ane Det nya sundet emellan Afrika och Asien. För några postdagar sedan berättades ifrån Marseille; att de franska ingeniörer, som deltagit i undersökningarne öfver möjligheten att medelst en kanal genomskära näset vidSuez, emellan Röda hafvet och Medelhafvet, hade återkommit till Europa med öfvertygelsen att many; utan några för den nyare vägoch vattenbyggnadskonsten anmärkningsvärda svårigheter, kan genomskära detta näs, och icke blott med en kanal; utan med ett sund som öppnar en rymlig farled för handelsskepp och till .och med för krigsfartyg af hvilken hittills begagnad drägtighet som helst. Det var under Bonapartes fälttåg i Egypten som Europas uppmärksamhet ällraförst fästades på detta problem, hvilket expeditionens geografer emellertid funnit vara löst, ehuru på inskränkt vis, redan-i en aflägsen fornålder, d: vs: 8. på någon af: Faraohernag td, enligt hvad lemningarne af en urgammal vattenledning visade; Men handelsafunden emellan de till Medelhafvet gränsande större europeiska staterna och kanske ännu mera de politiska farhågorna, dels för en såvig genväg till Britiska Indien, dels för ett återuppblomstrande till forntida betydenhet åf den sjuke man: nens vigtigaste vasallstat, synes hittills hafva lagt oöfvervinnliga hinder i vägen emot verldshandelns önskningar och den nyare företagsandans försök. i detta hänseende. Till rättfärdigande af den hos styrelserna alltför uppenbara ogenheten:erot en i allmänna omdömet så vigtig åtgärd. spriddes till och med sorgfälligt en mängd föregifvanden, som åsyftade att brvisa Suezkanalens fysiska omöjlighet. Det uppgafs till en början att sörgfälliga pejlingar. hade ådagalagt Röda hafvets otillgänglighet för djupgående fartyg; och när dessa uppgifter. funnos -omöjliga att: längre försvara, sedan East-India-Steam-Company hade genom stora ångfartyg öppnat en-obehindrad förbindelse mellan Bombay och Suez. uppträdde man med underrättelser om nya afvägningar och pejlingar, hvarigenom skulle bevisas: dels att Röda hafvet, till. följd af eqvatorialströmmens återverkan, låge med sin yta hela 30 fot öfver Medelhafvets yta och således påkallade anläggningen af kostsamma slussar; dels att Egyptens norra kuet vore vid Sueznäset så grund; att något inlopp till.den nya kanalen icke stode att finna i Medelbafvet; dels, slutligen, att or man än kunde med oerhörda kostnader lyckas tillskapa ett dylikt, så skulle alla ansträngningar för dess bibehållande blifva fåfänga mot Nilflödenas årliga tillförsel af oerhörda sandmassor, som oupphörligt uppgrundade Medelhafvet vid Egypten och som hotade att i en icke aflägsen framtid göra hela landet oåtkomligt för den större. I sjöfarter. a a Utsigterna för .en kanal emellan Röda bafvet-och Medelhafvet förmörkades dessutom nhjelpligt genom den egyptiska. styrelsens otillgänglighet för hvarje ditåt syftande framställning. Om. forskare eller spekulanter, som icke ville tro mera på sandbankarne i Medelhafvet än på de så skyndsamt försvunna grunden i Röda hafvet, vände sig till vederbörande myndigbeter i ländet med anhållan att få undersöka förhållandet närmare, så stötte.de.i vicekonungens divan alltid på något inre Ryssland, . som. envist vägrade alla koncessioner i den vägen; hvaremot koncessioner för utstakande och anläggande afjernvägar beviljades utan svårighet. en Frankrike ooh England hade knappt hunnit blifva närmare. förbundna och gemensamt förenat sig .om ryska öfvermaktens tillbakavisande ur Turkiet, förr än: det lyckades ett af Engelska, Franska, Halienska och Österrikiska kapitalister bildadt. samfund, söm kalJade sig Societ d Etude du Canal du Suez att genom franske generalkonsuln i Egypten Lesseps utverka den nödiga: koncessionen. Vicekonungens firman härom, utfärdad den 30 November 1854, förklarar i sin 1:a att shr Ferdinand de Lesseps skall stifta en association under namn af Allmänt Bolag för Sjöfartskanalen från. sSuez, för... genomskärning af. Sueznäset medelst en för den större skeppsfarten tjenlig farled, sämt till upptagande aeller Merställände af två RI inlopp, sdet ena vid Röda hafvet, det andra vid Medelhafvet, -och -till anläggning af -en eller två hamnar,. — I 63 bestämmes keneessions