Aftonbladet – 29 januari 1856, sida 2

allmännare. ———— — Genom de med dagens post ankomna tidx ningar får man en intressant öfverblick öfver den europeiska pressens omdömen med anledning af det s. k. fredsbudskapet från Petersburg. Såsom man kunde vänta är det isynnerhet i franska och österrikiska blad som det enkla och ovilkorliga antagandet af de österrikiska punkterna framkallat jubel och tillfredsställelse, då deremot tidningarne i London och Berlin mer eller mindre bestämdt uttala sitt misstroende och sina tvifvelsmål. Vi ha redan förut nämnt något om den fröjd som uttalat sig inom Pariserpressen och specielt uti Journal des Dåbats genast efter mottagandet af telegrafdepeschen från Petersburg. Stecle är, om man undantager Union och Univers,, som äfven yttra några tvifvelsmål, det enda Pariserblad som icke delar fredsförhoppning:rne. Den yttrar: Man skall utan tvifvel finna oss alltför klentrogna; man skall upprepa att vi vilja kriget till hvad pris som helst, att vi sjelfva tillbakastöta förboppningen att se ett slut på fientligheterna som kostat Frankrike så stora uppoffringar. Denna orättvisa skall icke föra oss vilse. Den skall icke förhindra oss såsom goda och uppriktiga patrioter att ropa till Frankrikes och Englands regeringar: Låten icke narra er, utan varen på er vakt ! Patrie anmärker i afseende på de båda ytterligheterna i bedömandet af Rysslands svar: Somliga se deri vissheten om en nära förestående fred; andra, som komma ihåg det beteende Ryssland förut visat, hysa stort misstroende och jemföra den närvarande ställningen med den i hvilken diplomatien befann g vid öppnandet af de sednaste Wienerkonferenserna. Vi tro att sanningen ligger midt emellan båda dessa ytterligheter i uppfattning. Freden är ännu icke afslutad, men Ryssland har dock gjort ett betydande steg till lösning af förvecklingarne, och hurudan ock utgången må bli af de förestående konferenserna, medgifvanden ha dock blifvit uppnådda, från hvilka Petersburgerkabinettet icke kan lösgöra sig. Constitutionnel innehåller en längre artikel, undertecknad af hufvudredaktören och efter allt utseende halfofficiel. Vi meddela derur följande: Hela landet har med allmän tillfredsställelse mot tagit den oväntade underrättelsen, som plötsligen i alla sinnen väckt förhoppningar om ett snart återällande af freden. Så snart man visste att Ryssland rent och enkelt antagit de af österrikiska hofvet genom grefve Esterhazy meddelade förslagen, var rörelsen liflig oeh, glädjen ovilkorlig, ty man begrep genast, att om freden ieke var underteeknad, så var man densamma dock myeket närmare än någonsin sedan början af kriget. (Derefter följer en utveckling deraf, att ställningen icke kan jemföras med den vid öppnandet af Wienerkonferenserna, emedan den tredje punkten, som är den vigtigaste, är bestämd på ett sådant sätt att den icke längre uttalar blott en allmän grundsats, utan noggrannt formulerar förintandet af Rysslands sjömakt i Svarta hafvet, hvarjemte yttras att antagandet af dessa punkter nu är ett underteeknande af fredspreliminärer.) Man vet redan hvilka de omedelbara oeh naturliga följderna äro deraf att sådana fredspreliminärer undertecknas af alla de krigförande makterna. Österrikiske utrikesministerns skrifvelse till grefve Esterhazy har klarb oeh tydligt angifvit dem. De äro: afslutandet af ett allmänt vapenstillestånd, såsom förelöpare till definitiva underhandlingar. Det är sannt, att om man får sätta tro till Londontidningarnes språk, så skulle dessa preliminärer ånnu icke vara underteeknade. Men efier vår mening är det att utan orsak kasta misstankar på Frankrikes och Englands regeringar, om man sätter i tvifvel det mottagande de skola ge åt de förslag, som Österrike först framlagt för Ryssland till rent och enkelt antagande, sedan det derom träffat aftal med sina allierade från den 2 December. Hvilket motiv skulle val kunna hindra Frankrike och England att nu såsom fredspreliminärer erkänna de förslag, som de åtit karakterisera såsom ett ultimatum, i det de wktoriserade Österrike att under denna titel framlägAULAN BRN BRT ET OR RENA RR RR ER VR RR NR RER CC