Aftonbladet – 23 januari 1856, sida 2

vudklasser, den högre-, medeloch den lägre klassen. För en sådan fullkomlig sammansmältning fordras många statsrevolutioner, men blott en enda kullstjelpning i en af våra nordiska backar. Husbonden och tjenaren betraktade hvarandra med underliga ögon. Begge, med armarne om sin befriares hals, kommo naturligtvis i den förtroligaste beröring med hvarannan, hvilket icke gerna kunde vara i grefvens smak, och måhända var kusken särskildt generad af att sitta på högra armen, när hans höge husbonde blott innehade den venstra. Vidundret kom emellertid fram och upplöstes till ömsesidig tillfredsställelse. Bud skickades genast efter klockaren Malm för herrskapets och kuskens räkning samt efter en smed för ekipagets. Om ungresen på Berga äfven bar in vagnen och hästarne förmäler icke historien. Klockaren infann sig med sin gamla medicinallåda under armen. Både grefven och kusken befunnos vid närmare undersökning hafva sluppit ifrån det hotande tillbudet med blott några skrubbsår och kontusioner, mera smärtsamma än farliga. Den unga damen hade vid vagnens kullstjelpning fått ett högst obetydligt hål i hufvudet, och något af sitt fina skinn hade hennes vackra näsa nödgats qvarlemna i vagnskorgen. refven och hans kusk måste emellertid hålla sig vid sängen, den förre redan funderande på en motion som vid nästa riksdag ovilkorligen skulle framläggas på ständernas bord, angående backarnes sänkning i allmänhet och Bergabackens isynnerhet. Den sednare, eller kusken, tog sitt parti och somnade in, drömmande troligtvis om allt, utom om