Aftonbladet – 23 januari 1856, sida 2

icke i Europa, på sin höjd finnes den i Asien; och äfven i Asien är skilsmessan mellan England och Frankrike helt och hållet strategisk, ingalunda politisk. Englands orientaliska intressen kunna till en viss grad finnas vara komprometterade i Mindre Asien genom Kars intagande, i Afghanistan genom Herats fall i persernas händer. Det är derföre helt naturligt att det använder sin makt för att skydda sina intressen i Orienten; det är till och med ganska naturligt att det tänker på att ega en flotta i Kaspiska hafvet, om det kan lyckas: att få den dit. Men omöjligt kan det begära att vi skulle deltaga i ett krig i Mindre Asien. Det är just der, i den asiatiska Orienten, som skiljaktigheten mellan de engelska och franska intressena begynner; det är der fråga om öfvervigten i Asien, icke om jemvigten i Europa. Frågan om den europeiska jemvigten är redan afgjord, eller mycket nära att vara det. Våra soldaters mod har stäckt den ryska öfvervigten i östliga Europa. Det blir nu Englands sak att likaledes stäcka: denna öfvervigt i Asien. Det besitter härtill nödig kraft och energi. Men ännu en gång, man kan låta bli att samverka i Asien, utan att derför låta bli att samverka i Europa. Polska frågan. I Mieroslawskis nyligen utgifna skrift öfver den polska frågan sammanfattar han till slutet resultatet af sitt resonnement derom; att de mot Ryssland allierade makterna hittills utgått från en falsk grundval, och att endast Polens återställande kan på ett varaktigt sätt betrygga Europa mot den ryska öfvermakten, uti följande satser: 1. Då Ryssland väsentligen är en landmakt och icke på allvar kan påtänka att utvidga sin sjömakt, intian det utsträckt och befästat sitt herravälde öfver samtliga greki-ska och skandinaviska kustländerna, så kan: ett anfall på dess framskjutna sjöstationer icke leda till något resultat. 2. Då Rysslands landmakt helt och bhållet beror på Polens söndersplittring, så är det blott sårbart uti sin andel af Polen. 3. Men då denna Rysslands sårbara sida fortfarande beskyddas genom de tyska staternas delaktighet i Polens delning, så besitter czaren förmedelst sin eröfring tillika en orubblig hegemoni öfver Tyskland; han innehar protektoratet för panslavismen och säkerheten att till lands åter eröfra icke blott hvad han kanske skall förlora på sina nuvarande kuster, utan äfven de båda nycklarne till de europeiska kustländerna. 4, För att åtkomma denna: enda sårbara och tillgängliga sida af ryska riket måste man undvika att utbedja sig tillåtelsen dertill af de tyska makterna och inslå en väg, som dessa ej kunna förbjuda. Först när denna väg är funnen och Polens återställande utan dessa makter är förberedt, skola dessa frigöra sig från den ryska hegemonien och nödtvungna inträda i vestmakternas förbund. 5. Nu är likväl vägen från sjösidan funnen, från den dag, då de allierades flottor inlöpte i Svarta hafvet och Östersjön; ty Polen är just det näs som skiljer dessa båda haf, och de båda slutpunkterna af detta näs ligga i ryska Polen. 6. När slutligen Frankrike och England funnit, att de båda slutpunkterna af detta näs; icke böra sökas i Sebastopol och Kronstadt,, utan i Odessa och Riga, så måste de äfven inse, huru de måste börja för att genom dessa båda handtag åter upprätta Polen och huru de från dessa båda nya operationsbaser skola vidare gå framåt för att emot all rysk hämnd. återställa ett verkligt och nyttigt Polen. 7. För att bespara dessa makter bedröfliga villfarelser i detta afseende anmärka vi för dem, att Polen å ena sidan genom fem grymma erfarenhetsrön är bragt derhän, att det känner vedervilja mot hvarje. resning genom diplomatiska tillställningar, då det deruti blott skulle se en sjette och tillintetgörande delning, och att det å andra sidan, beröfvadt sina anförare, utblottadt på folk och förlamadt i sitt inre genom tre solidariska herravälden, skall gripa till vapen blott på kallelse af dess egen emigration då denna står på polsk jord. 8. Slutligen skall hvarje krig emot Ryssland blott leda till antingen upprepade stillestånd, de ofelbara förelöparne till Rysslands slutliga seger, eller till polska emigrationens resning, med uteslutande syfte att med detta avantgarde öppna Polens båda portar till Svarta hafvet och Östersjön. Våra insändare. Vi ärna under denna rubrik en gång i veckan redovöra för sådana insända artiklar.