Aftonbladet – 12 januari 1856, sida 3

Oe TTG s OMGE 10 Da tiga ker ls Återblick på Verldsexpositionen, af Michel Chevalier. IH. fordbruket ligger långt efter fabrikerna. — Öm medlen att återställa Jemvisten ). (Forts. från onsdagsbl.) Det är alls icke min mening att lasta det franska jordbruket. Det fattas icke våra jordbrakare god vilja, och om de äro något efter sin tid, så hafva de mycket som talar till deras örsäkt. Det är icke nog med att veta och vilja, man måste äfven kunna; men det franska jordbruket kan icke. För att kunna, behöfde det kapitaler, och det är kapital som fattats det. De vilkor på hvilka det lånar äro betungande, ja de äro ruinerande. Och likväl behöfver jordbruket stor tillgång på kapitaler, om det skall gå framåt. För att uppnå samma höjd som fabriksindustrien, behötver det fullt ut lika stor kapitalstyrka som denna. Enligt de nyaste åsigterna, hvilka man får medgifva vara både sanna, riktiga och i högsta grad tidsenliga, alldenstund en tvingande nödvändighet bjuder deras snara tillämpning, bör jordbruket så mycket som möjligt bringas till likhet med fabriksväsendet genom vidden af de hjelpmedel hvaraf det betjenar sig. Våra grannar engelsmännen förstå den saken i grund. De hafva ordentliga jordbruksverkstäder, liksom de hafva fabriksverkstäder, och de tillgodogöra der alla de hjelpmedel som blifvit uppdagade af de fysiska, kemiska och mekaniska vetenskaperna. Dessa idoga öboer hafva så till sägandes omgjort sin jord. De ha den dagligen under händer för att ge den en förde. aktigare sammansättning, 1 hr Leonoe de Lavergnes bok kan man läsa om alla de segrar de vunnit öfver vanhäfden, ofruktbarheten och markens sumpiga beskaffenhet i flere, delar af deras land, en för detta ändar ål hafva de haft kapital. I det egentliga noland utgör driftkapitalet för hvarje hect: 0 Å are 400 fr., hvilket förutsätter egendomar der det är mer än 1000 fr. I Frankrike bexäknar man. det i medeltal till 100 fr. Kapitalet är icke det enda. nödvändiga, i saknad hvaraf vårt jordbruk qvarstår på en låg ståndpunkt. — Jordbruket har kanhända mer än någon. annan näringsgrem behof af kommunikationer, ty det har oupphörligt Ilasteroch tyngder att flytta. För att rätt blomstra, fordrar det lätta kommunikationer, ej blott i det stora hela, d. v. s utefter de stora stråkvägarne tvärsigenom landet, utan derjenite och ännu mer i detalj, d. v. s. från by till by, snart sagdt från hus till hus. Men ä tills 1836, års lag om bivägar utkom, vdro dessa 4 ett ohyggligt skick; det är nu snårt sugo år denna. lag: egt. gällande kraft, och landet erfar nu ändtligen nyttan deraf. Men äfven om det egde tillgång på kapital, äfven om ett välordnadt kommunikationssystem utbredde sig öfver landets hela yta, vöre franska. jordbruket likväl icke försedt med allt hvad det behöfver för att gå framåt. Huru mycket fattades icke ändå! En insigtsfall och kunnig landtmannaklass är äfven oundgänglig: Huru otillfredsställande var icke jordbrukets belägenhet i detta hänseende vid århundradets början, ja ännu för tjugofem år tillbaka. — I tre fjerdedelar eller fem sjettedelar af Frankrike var jordens skötsel öfverlemnad af dei landtbrnuket fullkomligt obevandrade jordegarne åt lika okunniga som fattiga arrendatorer, an åt eländiga och nedtryckta hälftenbruare. Sedan ett fjerdedels århundrade har likväl detta förhållande betydligt förbättrats. Egendomsherrarne började mer och mer besöka sina gods, och i samma mån de egnade någon uppmärksamhet åt landthushållningen fingo de smak derför; det finns också ingenting som är så tilldragande som jordbrukarens yrke. En del bosatte sig på sina egendomar, sedan de sågo att de kunde: slå sig ner der, utan att halfva året vara instängda af smuts och dy. De politiska händelserna 1830, som från offentliga värf aflägsnade en rik och maktegande klass, hvilken var i besittning af on god del af landets jord; bestämde många förnäma familjer att bosätta sig på landet, och hvad har man der annat att göra än att sköta sitt jordbruk? Landtbruksskolorna inrättades och hafva i landet utskickat en hel mängd kunniga jordbrukare. En väl ordnad folkun) Ehuru den sednare hälften af andra artikeln om. verldsexpositionen, som vi i dag meddela, till större delen angår franska förhållanden, ha vi likväl trott; oss kunna och böra meddela densamma, emedan ; den, oafsedt dess historiskt-statistiska intresse, äfven innehåller mycket, som nästan lika väl kan tillämpas på våra egna förhållanden, och i alla FASER... FIRST SIR SUK So REA ig SR