Aftonbladet – 9 januari 1856, sida 3

Lv UVI TIC ! AK NN Ulv OLYUTIHLUUTDS ANV -I ringa använda; och himlen gifve, att det dermed vore slut på listan öfver allt som vårt I jordbruk är i okunnighet om! De maschiner, fÅ som tjena att ekonomiskt inberga skörden el-Iler att med fördel bereda den, äro likaledes -Jen sluten bok för det omätliga flertalet af våra jordbrukare. -T Om det gifves någon afgjord sak, der . veI tenskapens satser fullkomligt bekräftas af er) farenheten, så är det den att om man vill skörda mycket af jorden, måste man gifva henne mycket; man måste, bland annat, förse juden med vissa beståndsdelar, som äro nödI vändiga för växterna, men som dessa hvarken kunna hemta ur luften, eller ur den jord hyvari derasrötter nedtränga. Deraf använI dandet af spillning och andra gödningsmedel. Nå väll I de delar af Europa som jag ne antydt, och deribland nästan hela Frankrike, I Jomman: undantager några få orter, frågar man föga efter att förbättra och är helt och hållet i okunnighet om konsten att bereda och bevara gödningsämnena; det är då också naturligt, att man ännu mindre bryr sig om att hemta sådanå utom sina egna egor. Sålunda hafva oljekakorna, som utgöra. återstoden: af de oljehaltiga fröna, sedan oljan blifvit utpressad, och-som man fmner i så stor myekenhet i Marseilles oljeslagerier, stor svårighet att finna afsättning i södra Frankrike 11 trakten af de städer, som försköna de franI ska Medelhafskusterna, och utföras till större Å delen till England, att komma dess jordbruk Ttill godo. Ett annat exempel. Några företagsamma folk, sem mera än vi vinnlägga sig om åkerbrukets förkofran, bafva upptäckt Å på några i oeeanen spridda öar ett gödningsämne af en utomordentlig godhet, under århundraden samladt af skaror af. foglar, som på dessa ensliga ögrupper tagit sitt tillhåll: detta gödningsmedel är guanon. Snart började fartyg trängas på dessa öde kuster för att afhemta det dyrbara ämnet, och ryktets munnär Kafvä sedan dess kringspridt dess goda egenskaper; men ända till denna dag hafva England oeh Förenta Staterna nästan ensamme slagit under sig alltsammans. Å Vi importera några tösen tons, 6000: ena Järet, 8000--ett .annat, under det att England, som ? bättre förstår sig på saken, använder : 150 till 200,000tons. Och detta är förhållandet under dyr tid för spanrål,l 1 då vestra Europa är i förlägenhet för hur det skall skaffa brödföda åt: de fattigare -klasserna, och trots de-förtviflade agronomernas förgäfves framställda tillkännagifvande att en dton guano frambringar 100 Hestölitres säd. Jag vet nog, att denna obetydliga import af guano tillen viss grad får tillskrifvas.peruvinnska regeringens-åtgärder,hvilken. af:begär att utaf detta dyrbara upplag på Chinchas-öarne herita finaneiela fördelar, låtit hänföra sig utom alla gränser och fått,den j. olyckliga iden att deraf göra ett monopol, som blifvit öfverlemnadt åt två enskilda personer, hvilka begagna det på ett sätt, att. det franska. jordbruket och allmän billighet håfva giltiga skäl att beklaga sig deröfver. Man påstär att regeringens uppmärksamhet för närvarande är riktad på detta ämne. Förenta Staternas regering shar redan, i rättmätis förtrytelse öfver detta förhållande, gjort allvarsamma föreställningar i Lima, och man har i Washingtön ifrågasatt Perus eganderätt till dessa öflockar, som aldrig varit bebodda af någon. mensklig varelse. Men. hur mycken vigt man ock må fästa vid detperuvianska monopolet, så förklarar: det i alla fall icke på ett tillfredsställande sgätt den ringa användning guanon hittills funnit vid det franska jordbruket; ty samma svårighet. qvarstår för nästan hela den öfriga verlden, och hindra icke ett litet land, Get fordna Tle-de-France, numera7 ön Mauritius, att konsumera mer guano är hela Frankrike: Förnämsta och vigtigaste skälet är det, att våra landtbrukare ej förstå dess värde och icke,såsom de borde; bemöda sig-omatt gifva jorden den sbördigs het-som förestafvas lika mycket af allmänt behofsom af deras eget intrerte, eller Känhända rättare de äroej i tillfälle att göra det. Gönom en mängd samverkande orsaker, of hvilka Jag antydt endast några få; är det .curopeiska jordbrukets. produktionsförmåga mycket sinskränkt i sjemförelse medi hvadden kunde vara, med hvad den är på vista orter eller vid vista egendomar söm på köntinenten bilda hör och der några afundsvärda osser, med hyad. den är på ett stort antal punkter i.kogMnd.. Med hänseende. till: befolkningens-storasantal;sdess begärrefter välmåga liksom myckenketen och beskuffenheten af det arbete den erbjuder fören ringa bergning, är missförbålländet skärande, orättvists vådligt. för. samhällsordniugens bevarande, ...Se här-t.nex ett faktum sor är Välslegnadtoatt väcka oss fransmän till besinning sT medel: tal erhålla vi knappast af vår jord, enligt de sednaste uppgifterna, mer an 27, heetolifres säd på hvarje, hectare. Nu äro hkväl. agronomerna.1 detta afseende. ense omyatt.Frankrikes jordmån är gig sjelf: åtminstone fullt ut lika god som Englands; ockvi ega i vår sol en rikedomskälla som den engelske jordbrukaren ieke eger. Nå väll! Sedandör några år tillbaka hade England, hunnit till 22 hectolitres; och smedshvarje -dagy som förflutit-sedanosir Roberts Peels: handelsreförms tvang jordegare och arrendätörer till ökade atsträngningar, förökas denna afkastning.. Underdikningen, användningen af. flytande spillning, den rika tillgången på -guano: ochslutligen hela denna arsenalaf åkerbruksredskap hvarmed det engelska jordbruket försett sig, tyckes böra förstöra densamma nästan i det oändliga. -Mångr landtbrukare hafva uppdrifvit afkastningenstill, 32. eller 35 hectolitres; några med ovanlig !omsorg.skötta-egendomar. sägas afkasta 49, och tillvoch-med 30:d0ch derttöfver. Med-det högmöd, för hvilkebengelsmänz nen äro Kända och sotd i förening med den ihärdigå arbetsförmågan synes. nig ganska aktningsvärdt, äns fekescu upptager hög1.dödssynderna, gå engels7 Va feel GAN USA , SA a a ER R RR TR VR VIN Ae a sh a fr NY ZM M AA mA Bh RR AA fy AA AM fen 2 vv 0 AA Modet. bland de männen ända derhön att de-förfäkta det såsr Ha RR jr nt frn