Aftonbladet – 9 januari 1856, sida 1

.Och som gått sönder . :. ha, ha! Då spänna vi från hästen och. .. Rida på den begge? Ja visst ...sju kärngar kunna ju skärtorsdagsnatten rida på samma qvast, och då måtte väl vi kunna sämjas på samma hästrygg . . . Det torde vara rådligt att på hvad sätt söm helst laga sig från trakten innån folket konimer på benen. Nå, så kör då! medgaf den korte och undersättsige, i det han reste sig. Det var ett satans regn! Och ändå kallar man det för ett Herrans väder. I detsamma träffades den längre Karlen i hufvudet af länsmannens sabel, så att han på ögonblicket föll, under det att en kraftfull stämma ropade till den kortare kamraten: Om: du rör ett finger, skjuter jag ned dig på fläcken I 25 Åh fan! bror Malms röst, svarade f.d. fanjunkaren; dragande äpp.sina pistoler. Det har du för. brorskålen, din: skurk! skrek klockaren4siv dettHan med nett,slag af bösspipan fällde sin f. d. gäst till marken, innan denne hann göra bruk af sina vapen: Vid. den ransakning, som på färsk gerning hölls, med de begge fångarne, sodan de väl kommit sig före efter de slag de vid gripandet erhållit, befanns, det, att. fanjunkaren Åkerström icke var någon annan än den beryktade Kyrknisse sjelf i egen person, hyilken, sedan; han. lyckats. rymma ur länsfängeljet, lagt sig,till lösa mustascher och polisonser och, ville äfven lägga sig till Danderyds syrksilfver, ehuru denna affär, som vi sett, misslyckades. Kyrknisse, hvars rätta namn var Nils Frick och som på sin tid fyllde ett stort rum i krininalprotokollerna, hade varit student, men agit värfning på Svea garde, HKvarefter, och sedan han för diverse skälmstycken blifvit ur ullorna utstruken, han gjorde sig till ett slags förare för de tjufband, som då störde den