Aftonbladet – 8 januari 1856, sida 1

den. Under 16 sk:r banko införes ingen annons, en märkvärdig tillväxt uti flera andra europeiska länder. Denna företeelse står i omedelbart sammanhang med den politiska reaktionen. Det är visserligen sannt, att i de särskilda länder, der ett par pråference katolskt parti finnes, detta parti har uppträdt på mycket olika sätt; vid flera tillfällen har det slutit sig till den politiska vestern och stundom still och med visat sig revolutionärt, då det deremot i andra fall troget stått på absolutismens och byråkratie :s sida. Denna katolicismens vexlande politik beror hufvudsakligen derpå, att den förhåller sig till det politiska lifvet i hvarje särskild stat, icke såsom ett parti, utan såsom en utländsk makt, som vid hvarje fråga har i ögnasigte sina särskilda syften och derföre begagnar alla medel att försvaga och bekämpa den makt, som för tillfället lägger största hinder i vägen för dessa syften. Icke destomindre stå katolicismen och absolutismen till följd af hvarderas inre väsen i en viss naturlig frändskap med hvarandra. Huru ofta de tillförne legat i delo med hvarjandra, så har katolicismen dock börjat inse, att den endast kan ha riktig trefnad och tillväxt i en jordmån, brukad och omhägnad af absolutismen, och för absolutismen har återigen det ultramontana elementet på den sednaste tiden blifvit mycket dyrbart såsom en ständig källa till reaktion. De sednaste revolutionära rörelserna och den påföljande reaktionen ha slugt blifvit begagnade af den katolska hierarkien; den har med anledning deraf trädt framför thronerna och sagt: Haden j, jordens furstar, gifvit den heliga allmänneliga kyrkan tillbörlig frihet och makt, så skullen j ha varit förskonade från revolutionerna. Kyrkan ensam eger förmåga att åter befästa de vacklande thronerna, att tygla de revolutionära rörelserna. Förbindelse med henne är edert enda räddningsmedel.s Furstarne ha icke varit döfva för dessa predikningar, och i närvarande ögonblick spear det ultramontana elementet i flera stater en myeket vigtig rol. I Piemont är dess makt numera bruten, men i det öfriga Italien utgör det, ehuru temligen -bräckligt, den enda inhemska motståndskraft mot mazzinismen. I Spanien har det nyligen blifvit något nedtryckt genom den segerika revoluticnen, men fortfar dock att utgöra det väsentliga hindret för denna stats lugn och framåtskridande på den konstitutionella utvecklingens bana. I Frankrike har kejsar Napoleon varit angelägen att smickra och upphöja katolicismen, endast för att söka draga detta element, som här så djupa försänkningar i folkopinionen, öfver till sig ifrån legitimisterna. I Tyskland har hierarkien utvecklat stor ifver och dess bemödanden ha blifvit krönta med mycken framgång. Ingenstädes har den dock vunnit en så lysande trmmf som i Österrike genom det i sistlidne November månad uti Wien ratificerade och offentliggjorda konkordatet mellan österrikiska regeringen och påfliga stolen. Då junkrarne i Preussen med all makt, men hittills utan bestämd framgång sträfvat att föra Preussen tillbaka före 1807, före Steins och Hardenbergs reformer, så har genom detta konkordat Österrike i sjelfva verket blifvit i många hänseenden bragt tillbaka före Josef II:s tid. Konkordatet bestämmer bland annat att den romersk-katolska regeringen i Österrike skall upprätthållas med alla de privilegier som följa af den kanoniska rätten; — att påfven hädanefter skall stå i direkt kommunikation med biskoparne, presterna och folket, utan att denna kommunikation behöfver medgifvas eller bemedlas af landsherren; — att erkebiskoparne och biskoparne få full frihet att utnämna alla prestembeten i deras stift samt till och med att upprätta nya sådana, dela eller sammanslå socknar o. s. v.; — att biskopen skall vaka öfver undervisningen både i de offentliga och privata skolorna och se till att i intet undervisningsämne förekommer någonting som står i strid med den romerskkatolska religionen; — att alla de vid offentliga skolor anställda lärare stå under kyrkligt uppseende; — att erkebiskopar, biskopar och andra prester skola ha full rätt att utpeka de böcker som de anse stridande mot religion och sedlighet, och regeringen skall då sörja för att sådana böcker icke utbredas öfver kejsardömet; — att i äktenskapsmål skall dömas efter den kanoniska rätten och isynnerhet efter det tridentinska mötets bestämmelser; — att inkomsterna af lediga andliga embeten skola, såsom hittills varit fallet, i egentliga Österrike gå till den religiösa fonden och att kejsaren af egen fri vilja gifver till denna fond inkomsterna af de lediga biskopsstolarne och verldsliga klostren i Ungern och de under Ungern förut hörande länder O. 8. V. Genom detta konkordat, som det officiella österrikiska bladet kallar en storartad, verldshistorisk akt, har kejsar Franz Josef icke inlagt sig mycken ära i historien. Sedan tidsomständigheterna lossat på den vasallförbinSA ket, svarade klockaren, sväfvande på målet, :2 Ad. Le a a