Aftonbladet – 8 januari 1856, sida 1

Mången brorskål är ej värd en kyss och mången kyss icke värd en brorskål. Klockaren. och fanjunkaren stå ungefär i samma predikament, deklamerade bror Åkerström; chvad vore presten utan klockaren och kompanichefen utan fanjunkaren? Jo, ett par fötter utan skor... Och ändå ser man oss öfver axeln, ändå bli vi hvarken riddare eller kommendörer... Bror, har du nånsin sett en fanjunkare som blifvit kommendör af svärdsorden ? Åhå, bror Åkerströmp, ropade Malm, vår nådige konung var inte annat än simpel karl när han började, och nu är han likväl kommendör af alla ordnar och gör så många kommendörer han vill. Du har rätt, du ska hängal ropade Åkerström; men det har han att tacka revolutionen för... inte sannt? Derföre lefve konungen och revolutionen I Malm instämde med sin vanliga underdånighet, klingade och drack, ehuru han just icke var någon vän af revolutionen. Men, fortfor Åkerström, kan du säga mig någon klockare som blifvit biskop ? Det kan jag just inte, svarade Malm; men jag har läst om påfven Sixtus den femte som varit svinaherde innan han blef påfve. Det blef han för det han vallade svinn, ropade Åkerström; men, för tusan, klockan är mycket och jag måste lägga till vägsn, tillade han, i det han tömde de sista dropparne och reste sig från stolen. Malm reste sig också, men icke med den säkerhet som bror Åkerström. Jag tycker att du bor bra ödsligt, bror Malm... får du aldrig påhelsning af tjufvar? frågade Åkerström, i det han drog på sig utanstöflorna. I klockargården sku..ulle de inte få myc