ock tvenne fria nationers kraft ernått större fördelar än något annat europeiskt krigs första fälttåg har att uppvisa. — Vigöra en början med att sammanfatta några af de vigtigare utländska tidningarnes yttranden om den mellan vår regering och vestmakterna afslutade traktaten och skola i morgon fortsätta denna redogörelse. Journal des Debats, yttrar sig på följande sätt: Att sätta en orubblig vall mot Rysslands tillskansningar i Östersjön och norra oceanen, att erhålla en garanti emot det förslag som denna makt fattat och fullföljt, att genom alla medel skapa sig sjöstationer på Norges kust, sådant är första resultatet, det positiva och materiella resultat, som vestmakterna velat tillförsäkra sig och som de ernått genom fördraget af d. 21 Nov. De af detta fördrag fastställda garantier, emot den eventuela fara, hvarmed Rysslands ärelystnad hotade de tre kontraherande makterna, äro reciproka. Å ena sidan förbinder sig Sverge att ej till Ryssland afstå någon del af sitt område; å den andra garantera vestmakterna Sverge integriteten af dess nuvarande besitningar. På detta sätt är Ryssland innestängdt inom sitt kontinentala område; Östersjön och Nordsjön äro stängda för dess äregiriga önskningar. I denna mening kan man säga att fördraget af den 21 Nov. upprättar emellan de tre kontraherande makterna ett verkligt försvarsförbund. En vigtig omständighet, som bör anmärkas, är att detta fördrags stipulationer icke äro inskränkta inom någon bestämd tid: tiden för dess gällande kraft är oinskränkt. Tiden för Sverges förbindelse att motstå Rysslands anspråk är icke begränsad, tiden för Frankrikes och Englands förbindelse att skydda Sverge emot Rysslands utvidgningar är obegränsad. I alla dessa afseenden har således fördraget af d. 21 Nov. en materiel vigt som det är omöjligt att misskänna. Det har äfven en annan vigt, en moralisk och politisk för de förhållanden, hvarunder det blifvit ingånget. Ända hittills hade Sverge tillkännagifvit sin afsigt att sluta sig inom neutraliteten uti den fråga, som för det närvarande söndrar Ryssland och vestmakterna. Sedan Sverge tagit det steg som det nu gjort har det verkligen utgått ur denna neutralitet; det fördrag, hvarigenom det närmar sig vestmakterna, är, huru man än må betrakta det, icke mindre en handling af ovilja och fientlighet emot Ryssland. Ett sådant steg har en helt och hållet särskild bemärkelse i det ögonblick då Frankrike och England förbereda sig på ett nytt fälttåg och afgörande ansträngningar i Östersjön. Sådant är det omdöme som man nog allmänt anser sig böra fälla öfver fördraget af den 21 Nov. till och med då man inskränker sig till hvad som stadgas i texten, det vill säga förutsätter att det icke finnes hvarken hemliga artiklar eller additionella klausuler. Globe yttrar bland annat följande: Om bestämmelserna i fördraget emellan vestmakterna och de förenade konungarikena Sverge och Norge kan man utan öfverdrift säga, att de fastställa en ny grundval för den europeiska politiken, direkt och otvetydigt uppträdande emot Rysslands ingrepp i dess nordiska grannars oafhängighet. Den afgjordt praktiska lösning som frågan om ryska öfverväldet i Svarta hafvet erhållit, måste äfven helt naturligt draga efter sig ett dylikt uppträdande mot dess förhatliga öfvervigt i Östersjön och dess hemliga framryckande mot Nordsjön. Det är sedan längre tid tillbaka notoriskt med hvilka bekymmer och hvilken afsky fosterlandsälskande svenskar och norrmän sett ryska fregatter besöka Sverges och Norges hamnar och varit vittnen till polska politiska sträffångars arbeten på de närbelägna fästningsverken, hvilka Ryssland var sysselsatt att uppbygga såsom en ständig hotelse mot den skandinaviska friheten. Dessa allmänt herrskande nationella tänkesätt ha nu fått sitt uttryck i positiva förpligtelser, hvilka de ädla gamla under kronan Sverge förenade konungarikena ingått med England och Frankrike, och hvilka af dessa sistnämnda makter blifvit garänterade mot den påtryckning utifrån, som Ryssland eljest utan tvifvel snart skulle åstadkommit. Berliner Börsen Zeitungs Pariserkorrespondent tror på heliga artiklar i fördraget, hvilka skulle närmare bestämma de fall, för hvilka den i det offentliggjorda fördraget förutsedda garantien af det svenska områdets integritet skulle träda i verksamhet. Specielt ses en af dessa hemliga artiklar angå Alandsöarne och ett möjligen ifrågakommande återuppförande af Bomarsunds fästvingsverk. — Uppgift öfver födde, vigde och döde inom hufvudstadens församlingar under år 18355: Uti Kongl. Iof-församlingen: Födde 38 (äkta) barn hvaraf 14 gosseoch 24 flickebarn. Vigde: 8 par. .Döde: 56 personer, hvaraf 26 manoch 30 qvinkön. Genom döden upplöste äktenskap: 20. Uti S:t Nicolai församling: Födde: äkta 157, hvaraf 81 gosseoch 76 flickebarn; oäkta 122, hvaraf 61 gosseoch 61 flickebarn. Summa mankön 142, qvinkön 127 -— 279. Döde: mankön 137, qvinkön 148 — 285. Af hvilka 93 aflidit under 10 år. Således flere döde än födde 6. Ingångne äktenskap: 102. Upplöste äktenskap genom endera makans död 61 och igenom begge makarnes död 2 — 63. Uti S:t Clara församling: Födde: äkta barn: mankön 104, qvinkön 96 200; oäkta barn: mankön 60, qvinkön 68 -3 128. Summa mankön 164, qvinkön 164 328. Dödfödde 17. Döde: mankön 149, qvinkön 200 :— 349. Ingångne äktenskap 122. Genom döden upplöste 63. Uti S:t Jacobs och Johannis församling: Födde: äkta barn af mankön 84, af qvinkön 87 171; oäkta barn af mankön 41, af qvinkön 53 — 94. Summa 265. Döde: barn till och med 10 år: mankön 88, qvinkön 54 — 142; äldre personer: mankön 82, qvinkön 125 — 207. Summa 349. Af dessa personer äro på följande fattiginrättningar döde: på Drottninghuset 9, på fattighuset 7, på försörjningshuset 21. Summa 37. Under året ingångne äktenskap 131. Genom döden upplöste dito 51. Uti Maria Magdalena församling: Födde: äkta barn af mankön 122, af qvinkön 134 — 256; oäkta barn af mankön 82, af qvinkön 69 — 151. Således födde äkta och oäkta af mankön 204, af qvinkön 203. Summa 407. Döde: af mankön 209, af qvinkön 257. Summa 466. Döde flere än födde: af mankön 5, af qvinkön 54. Summa 59. Äktenskap ingångne 111. Genom döden upplöste äktenskap medelst mannens frånfälle 63, medelst hustruns 33. Summa 96. ctalav — Rardaot var Vviggorligeon nwrdt af om